Vilken kommun har ökat med 95% på trettio år?

År 1980 bodde det på Åland 22.783 personer. Trettioett år senare 2011 var siffran 28.353, dvs en ökning med 5.570 personser eller 24,5 %. De tre kommuner som bidragit till ökningen med mest invånare under dessa trettio år är Mariehamn med 1712 personer, Jomala med 1630 personer och Lemland med 908 personer.

Men den kommunen där invånarantalet ökat mest procentuellt är Lemland. Invånarantalet 1980 i Lemland var 954 personer. År 2011 bodde 1.862 personer i kommunen. Detta är en ökning med 95 %, vilket ger guldläge för kommunen gällande procentuell tillväxt på Åland. På andra plats kommer Jomala med en ökning på 62 % och tre är Eckerö med 43 %. Noteras kan att Mariehamns invånarantal de senaste trettio åren ökat med endast 18 %. I botten ligger Sottunga som tappat 30 % av sina invånare på 30 år.

Nedan hela listan med siffror för alla kommuner.

När kommer vår nya president Sauli Niinistö till Åland?

Sauli Niinistö är Finlands 12:e president med 62,6 % av rösterna mot 37,4 % för Haavistos del. Jag hade gissat 60/40 så det blev lite större skillnad än vad jag trodde. Till och med Niinistö trodde att det skulle bli jämnare. Men 60/40 blev det för Haavisto på Åland i stället, som är ett mycket bra resultat för Haavisto.

http://yle.fi/val/resultat/2012/presidentvalet/andra_valet/valkrets/aland_stodet_for_kandidaterna_5.html

Men en sak är säker – Republikens president som ska representera hela landet. I en enda kommun i landet (Åland exkluderat) fick Niinistö under 50 % av rösterna och det var uppe i Lappland i Kolari med 55 %. Och skulle jag vara hela landets president så skulle jag börja min rundtur i landet där jag fått lägst understöd. Och som bekant är det Åland där det blev bara 40 % understöd.

Så med denna teori så ser vi Niinistö först på Åland före någon annan del av landet då han börjar sin “road-trip”, förutsatt att han tänker lika som jag gör. Vi får väl se!

Finlands riksdag håller på att spelat bort sitt trumfkort (läs Åland)

I dagarna gick Kesko ut med att de skulle flytta sin näthandel från Finland och troligtvis då till Estland pga den höga momsen. Man har också funderat på Åland som ett alternativ men verkar dock mindre troligt.

http://yle.fi/uutiset/talous_ja_politiikka/2012/02/kesko_pohtii_verkkokauppaa_viroon_3227248.html

Näthandeln gör det möjligt att sälja varor upp till 43 euro (normal skattesats 23 %) momsfritt i områden där moms inte uppbärs. Ett sådant område är Åland. Finansministeriet vill nu göra slut på detta fenomen genom den nya lagstiftningen som träder i kraft i januari 2013. Åtgärden går ut på att sänka det minsta momsbeloppet som uppbärs från tidigare 10 euro till 5 euro. I praktiken betyder det att en varas värde sänks från nuvarande 43 euro till 22 euro för att kunna säljas skattefritt över nätet.

Tyvärr är det så att Finlands riksdag håller på att spelat bort sitt trumfkort (läs Åland) vad gäller näthandeln och straffar sig själv genom att tvinga näthandeln ur landet. Är det den typ av näringspolitik vårt land ska föra?

Varför tar Finland inte istället vara på det unika skatteundantaget som landet har på Åland och möjliggör företagande på denna kraftigt växande businessområde istället för att döda den och låta andra länder ta över? Förstår inte riktigt logiken.

Är Kökar nästa i tur att söka bidrag från lr?

Sottunga var den första kommunen ut att söka bidrag från landskapsregeringen för att klara av sina lagstadgade uppgifter som kommun. I Sottungas fall blev det åldringsvården som tömde kassan och de vände sig till landskapsregering om en ansökan om stöd. Sottunga kommer att få sitt bidrag och som det nu ser ut i form av ett lån.

Men vilken kommun är nästa i tur med en ansökan om bidrag från landskapsregeringen? Om vi ser på kommunernas årsbidrag (visar hur mycket som återstår till amorteringar och avskrivningar) i bokslut 2010, budget 2011 och 2012 så ligger Kökar nära till hands. Eller ska vi säga nästa i tur enligt siffrorna nedan.

Årsbidraget för kommunerna visar som sagt hur mycket som återstår till amorteringar och avskrivningar. Här börjar Kökar vara i samma klass som Sottunga är. Och ser vi ännu på förhållandet hur mycket Kökar har i kassan för att betala av sina lån per invånare i bokslutet 2010 så blir mönstret ännu tydligare.

Återstår att se vilka kriterier och vilken form av bidrag skuldtyngda Kökar uppfyller den dagen då de ska söka stöd från landskapsregeringen.

 

Vem vinner presidentvalet, Niinistö eller Haavisto?

På kvällen den 5. februari vet vi vem av herrarna Niinistö eller Haavisto som leder vårt land de följande sex åren. I första omgången fick Niinistö dubbelt mera röster än Haavisto (1.131.254 mot 574.275). Totalt fick dessa två gentlemän 55,8 % av de angivna rösterna i första omgången. Teoretiskt är det 44,2 % av rösterna som ska omfördelas och till antalet är det 1.355.242 st, förutsatt att alla röstar på Niinistö och Haavisto som i första omgången och att röstningsprocenten ligger på samma 72,8 %.

För att Haavisto ska fixa detta måste han ta drygt 63 % av rösterna som ska omfördelas. Detta är i princip 1 miljon röster till. För Niinistö räcker det med drygt 400.000 röster till så är saken biff.

Just nu har Haavisto vind i seglen men räcker det ända fram till mål? Återstår att se. Kanske röstningen nedan kan ge en fingervisning så vänligen rösta nedan!

Mata fåglarna eller katten – That´s the question!

Då vintern kommer bunkrar vi alla, som har ett fågelbord hemma på gården, upp med solrosfrön occh talgbollar så att inte småfåglarna ska svälta ihjäl under vintern.

Så gjorde vi också, förstås, för det är ju så roligt att sitta och titta på talgoxarna, blåmesarna och allt vad de nu heter då de hämtar sitt solrosfrö och flyger till närmaste buske för att äta.

Men en dag hittade jag vår katt under en nyponbuske. Och vad gjorde hon där? Jo, satt och vaktade på talgoxarna och blåmesarna. Kan med sorg i hjärtat säga att några av småfåglarna har fått sätta livet till fast vintern varit mild.

Nu funderar jag om inte mesarna kanske har större chans att överleva vintern om jag slutar mata dem!