Omställningen av landskapets budget blev inställd

Förra veckan presenterade landskapsregeringen sin tilläggsbudget där man också hade en plan för åren 2013-2015. Jag har analyserat innehållet gällande kostnadssidan och resultatet visar att landskapsregeringen tänker öka kostnaderan fram till 2016 med drygt 22 miljoner euro eller 7,8 % jämförs med boksluten för åren 2010 och 2011.

Landskapets kostnader från bokslutet 2010 till plan 2015 (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Detta kallar vår regering för omställning av den åländska ekonomin. Jag skulle nog mera se det som att man ställt in omställningen för ska man ställa om ekonomin borde väl rimligtvis kostnaderna minska occh inte öka? För det är just kostnadssidan vi kan påverka. Vad gällar klumpsumman och skattegottgörelsen så sitter vi i famnen på rikets regering.

Kostnadsutvecklingen i landskapet Åland 2010 till 2015 (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Vad som också är intressant då man ser på alla avdelningarnas kostnadsutveckling är att det är bara utbildningsministern som ställer om. Inbesparingen för den avdelningen är drygt 4,5 miljoner euro 2015 jämfört med bokslutet 2010. Bra Johan Ehn, du har förstått innebörden i ordet ”omställning”. Men det förväntas också av en utbildningsminister. Men att slopa studiestödets indexjustering kommer att kosta mera än det smakar. Inte bra med tanke på att vi ska försöka få ut ungdomarna tidigare i arbetslivet. Denna åtgärd förlänger detta.

Kostnadsutvecklingen på utbilnings/ kultur-, närings- och trafikavdelningen 2010 till 2015 (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Alla andra avdelningarna går på i ullstrumporna där finans- och trafikavdelningen är ”sämt i klassen” medan kansliavdelningen och näringsavdelningen är nere på 2011 års nivåer.

Kostnadsutvecklingen för kansli- och finansavdelningen 2010 till 2015 (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Social- och miljöavdelningen har också en kostnadskurva som pekar rakt åt fel håll. Kostnaderna beräknas stiga med drygt 7 miljoner euro fram till år 2016.

Kostnadsutvecklingen på social och miljöavdelningen 2010 till 2015 (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Intressant i sammanhanget är också att regeringen ökar kostnaderna med 43 miljoner euro fram till år 2015 för att sen under valåret 2015 minska kostnaderna med 20 miljoner euro och i samma veva minska landskapsanställda med 23 tjänster av de totalt 40 tjänser som skall sparar in totalt under perioden 2012-2015.

I grafen nedan ser man hur de olika avdelningarna lyckats med sin omställning fram till år 2016.

Omställning 2015, olika avdelninga (Klicka på bilden för att få den större och tydligare)

Hela analysen av kostnadsdelen i den sk. omställningsbudgeten finns i länken nedan:

Omställningsbudget 2012 (klicka på länken för att se hela analysen i pdf-format)

Tilläggsbudget eller verksamhetsplan?

Idag kom regeringens första tilläggsbudget ut för budgetåret 2012. Förväntningarna har skruvats upp av regeringspartierna under vårvintern och allt har i princip hänvisats till denna tilläggsbudget. Så givetvis var även förhoppningarna hos mej och oppositionen också stora och förväntansfulla. Vad skulle de komma med?

Tilläggsbudgeten är på 49 sidor. Sidorna 37-46 är själva tilläggsbudgeten för år 2012. Resten av de 39 sidorna är en slags viljeyttring eller ett lite mera preciserat regeringsprogram för tiden 2012-2015. I företagsvärden skulle dessa 39 sidor kallas för verksamhetsplan, dvs vad man tänker göra de kommande åren. Under länken nedan finns hela tilläggsbudgeten.

http://dokument.lagtinget.aland.fi/handlingar/2011-2012/BF03/BF0320112012.htm

Så att analysera siffrorna i tilläggsbudgeten för år 2012 kan man säga gick på en kafferast och resultatet är att man ökar utgifterna för verksamheten med 4,3 miljoner euro och att inkomsterna ökar med 941.000 euro genom att skattegottgörelsen blir större än vad förra regeringen budgeterade för detta år.

Det betyder att verksamhetsresultatet för Åland Ab försämras med 3,36 miljoner euro för innevarande år. Resten av siffrorna är olika former av resultatregleringar och interna transaktioner. Detta var omställningen för detta år om det nu inte kommer en uppföljare senare i år.

Blir nog så att vi får vänta till hösten och ordinarie budgeten för 2013 förrän vi kan se vad den egentliga omställningen är i riktiga pengar eller om omställningen fortfarande är en form av verksamhetsplan.

Analysen i länken nedan:

Budgetanalys_2012 (klicka på länken för att få upp kalkylen)

Regeringen i Finland höjer skatterna – Åland får 6,75 miljoner euro

Idag presenterade regeringen i Finland ramarna för nästa års budget och hur man ska vitalisera landets ekonomi med 2,7 miljarder euro. Vitamininjektionen går ut på att skära ner kostnaderna med 1,2 miljarder euro och höja skatterna med 1,5 miljarder euro. Detta ger en nettoeffekt på sammanlagt 2,7 miljarder euro i Finlands budget för nästa år.

Som ovan nämndes så är skatternas andel 1,5 miljarder euro av balanseringsåtgärden. Detta består av 750 miljoner euro i förhöjd moms och 800 miljoner euro kommer från att inkomstskatteskalan inte indexjusteras.

Ålands andel av de höljda skatterna blir genom avräkningsbeloppet 6,75 miljoner euro. Torde underlätta något för vår regering då det strukturella underskottet på 10 miljoner euro, som brukar nämnas i vissa sammanhang, skall jämnas ut. Katainen skötte om 67,5 %, så nu återstår 32,5 % för vår egen regering. Borde inte vara ”mission impossible”. Ibland gör landets regering det lättare för oss också.

Messi förtjänar två gånger mera än vad Åland får i skattegottgörelse

Europas och då främst Greklands och några andra sydeuropeiska länders ekonomi anses just nu vara i nån sorts kris. Spanien anses också vara ett av de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men den ekonomiska krisen gäller nog inte den spanska fotbollen.

Konsultföretaget Deloittes årliga rapport visar att de två fotbollsklubbarna i Europa som omsätter mest pengar kommer just från Spanien. Det är Real Madrid och FC Barcelona. Dessa två klubbar omsatte år 2011 astronomiska 930 miljoner euro. Detta är tre årsbudgeter för landskapet Åland.

Real Madrid toppar pengaligan inom europeisk fotboll. Real Madrid ensamt omsatte 470 miljoner euro år 2011. De förtjänade exempelvis 185 miljoner euro på TV-rättigheter och hade 172 miljoner euro i reklam- och sponsorintäkter. TV-rättighetern och reklam- och sponsorintäkterna för Real Madrid år 2011 var 30 miljoner euro större än hela Ålands budget för det här året.

På bilden ovan Patrick Viera, jag och Iker Casillas (Real Madrid)

Dagens toppfotboll kan i dag klassas som en av de största nöjesindustrierna i världen. Och de stora stjärnorna på de stora europeiska fotbollsscenerna förtjänar grova pengar. Enligt en undersökning som gjorts av den franska fotbollstidningen France Football så förtjänar Barcelonas Lionel Messi 33 miljoner euro per år. Med det är han den högst betalda fotbollsspelaren i hela världen.

33 miljoner euro är exakt två gånger mera än vad landskapet Åland budgeterat att få i skattegottgörelse från riket år 2012. Så om inte regeringen har andra belysande argument då man åker till Helsingfors och förhandla om nivån på både klumpsumman och skattegottgörelsen så kan man ju alltid nämna att Lionel Messi förtjänar två gånger mera än vad riket näns betala tillbaka till oss i form av skattegottgörelsen.

Flytta till Lemland (eller Saltvik)!

Var löns det att bo på Åland? Enligt tabellen nedan så är det Lemland och Saltvik som gäller om vi beaktar bara kommunalskatten som vi ska betala. Siffrorna i grafen nedan är beräknat på en månadslön på 3000 euro i månaden.

Bor du i Lemland betalar du 5180 euro/ år i kommunalskatt. Den så omtalade kriskommunen Sottunga verkar ändå har det rätt bra ställt då en person med 3000 euro/ mån där bara behöver betala 558 euro mera i kommunalskatt per år än i Lemland. För bor du exempelvis i Finström eller Kökar får du betala det dubbla, nämligen 1036 euro mera kommunalskatt per år eller totalt 6216 euro/ år.

Så vill du spara drygt 1000 euro per år så är det ”bara” att flytta från Finström eller Kökar till Lemland eller Saltvik.

Big is back!

På Åland har vi 2.300 företag. De flesta är enmansföretag, där kreativiteten är av betydande del för att få businessen att rulla. Men enligt en ny undersökning i ”The Economist” så uppstår de bästa och kreativaste idéerna i stora multinationella bolag så som i Google, Apple och Facebook. Med andra ord – ”big is back!”

Schumpeter: Big and clever | The Economist.

Orsakerna är bl.a. att dessa bolag har resurser i form av pengar och personal. Om en idé inte faller i god jord, betyder det inte att företaget går omkull. De har också råd och attraktionskraft att rekrytera ”de bästa”. För små företag kan dessa två ”resurser” just vara nyckeln till framgång eller undergång. Antingen lyckas man med sin affärsidé eller så går man under.

Personligen tror jag inte att denna teori stämmer på Åland. Eller inte riktigt i alla fall. Vi har flera ”små” i internationella mått mätt kreativa företag på Åland som klarar sig bra. Som exempel kan nämnas Paf och Crosskey. De klarar sig nationellt mycket bra men med internationella mått är de hyfsat små vad gäller marknaden. Den begränsar sig till områden runt Östersjön.

Jag tror att dessa bolag kommer att ha svårt att rent personalmässigt växa på Åland fast man som bolag kommer att växa. Orsaken skrivs rekrytering. Man lyckas inte rekrytera ”de bästa” till Åland utan är istället tvungna att öppna kontor i exv. Helsingfors och Stockholm för att knyta till sig kompetent personal. En annan orsak är ju givetvis också att marknaden inte finns på Åland utan annanstans.

Därför drabbas alltid Åland värst då denna typ av bolag börjar sanera. Kärnkompetensen för businessen har man i Helsingfors eller Stockholm, inte i Mariehamn. Så gick det för Paf, så går det för ÅAB och mycket möjligt att så kommer det också att gå för Crosskey.

 

Låg produktivitet äventyrar vår välfärd

Mika Maliranta som är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla säger att det för tillfället finns 100.000 fler anställda i de finländska företagen än vad det borde finnas utgående från produktiviteten.

Enligt Jorma Ollilla, före detta styrelseorförande i Nokia och nuvarna styrelseordförande för Näringslivets forskningsinstitut Etla, äventyrar den dåliga produktivitetsutvecklingen välfärden i Finland. Han anser att regeringen i Finland inom kort måste se över sin strategi.

Den ekonomiska utvecklingen håller nämligen på att bli mycket svagare än vad man räknat med. För fakta är (enligt Statistikbyrån 15.11.2011) att den finländska ekonomins tillväxt beräknas stanna på blygsamma 1,6 % år 2011. Med normal tillväxt brukas anges talet 2 %.

I budgetförslaget för Åland anger landskapsregeringen att den finländska ekonomin (BNP) beräknas växa med 3,5 % år 2011. Risken för recension har härmed ökat betydligt efter att landskapets budget för 2012 uppgjordes.

Detta bör den kommande regeringen på Åland ha i åtanke, då man planerar sin första tilläggsbudget. För den lär komma rätt snart efter att den nya regeringen tillträtt.

TV-licensen måste betraktas som en skatt, inte som en avgift

Genom att TV-licensen på 220 euro per år är påtvingande för varje hushåll, som har en licenspliktig TV-mottagare i hemmet, måste den beaktas som en skatt och inte som en avgift.

Den tekniska utvecklingen har tyvärr sprungit ifrån detta system, för vem kan idag exakt definiera vad en licenspliktig TV-mottagare är? Ska jag betala TV-licens om jag har en Iphone, Ipad eller bärbar dator hemma som jag kan se TV från? Enligt lagen ja.

Förutom att systemet med TV-licens är en mycket ineffektiv metod att finansiera public service, så är det även ett ingrepp i vår personliga integritet. Vilka andra fakturor på Åland drivs in genom att personer springer från dörr till dörr och undrar varför du inte betalt din TV-licens då du ligger i soffan i dina mjukisbyxor och ser på “Bonde söker fru”?

Som ålänning och skattebetalare vill jag att vi en gång för alla utreder vad som egentligen är public service och hur omfattande den ska vara på Åland.

Slå sen fast summan och ta in denna skatt som även kan kallas medieavgift via skattsedeln. Då alla är med och betalar förutsätter jag givetvis att avgiften sänks radikalt. Vill vi ha denna skatt lite mera rättvis kan den alltid göras progressiv, om så önskas. Sen spelar det ingen roll om man lyssnar på “Firarmix” på radio, ser på “Svenska Hollywoodfruar” på TV eller läser ÅRT:s nyheter på nätet.