EU-länderna spelar i tre olika divisioner

Förväntningarna på EU:s toppmöte i förra veckan var stora. Lika stora var förväntningarna att Real Madrid skulle vinna El Classico i lördags. Båda möten slutade i en besvikelse. EU delades upp i tre divisioner och Barcelona vann El Classico.

 EU och de tre divisionerna

EU-toppmötet skulle stoppa den skenande skuldkrisen i Europa och stabilisera marknaden. Vad man lyckades med var att dela upp Europa i tre divisoner: Toppdivisionen bestående av de 17 EU-länderna som har euron som sin valuta. Dessa länder ska ingå en finanspolitisk pakt/ avtal som innebär hård budgetdisciplin och en genensam finanspolitik. Finland spelar i denna toppdivision.

Länderna i andradivisionen är de 10 EU-länderna som har egen valuta. Dessa bjuds in att på frivillig basis ansluta sig till denna finanspakt. Sverige spelar här.

Storbritannien spelar i en helt egen serie. De är en del av EU, har egen valuta men vill inte vara med i matchen. De vill bara rädda den egna marknaden, inte ta ansvar för EU:s ekonomi. Därför har de redan sagt nej till detta finanspakt.

Real Madrid förlorade El Classico mot Barcelona med 3-1. Vad ställningen är i euro-matchen just nu är lite svårt att säga. Men just nu är vi inne i andra förlängningskvarten. Straffsparkstävling väntar i mars då EU-länderna igen samlas till toppmöte. Då ska matchen avgöras.

Den traditionella TV:n snart ett minne blott

Enligt en analys av Credit Suisse så kommer de traditionella betal-TV:n vara ett minne blott om fem år. Så länge tog det för den traditionella fasta telefonin att krascha och samma tid spår man att det tar för traditionell betal-TV (kabel och satellit) att gå samma öde till mötes.

Orsaken skrivs de sk. ”cord-nevers”. Dessa är morgondagens vuxna som är vana med att man inte betalar för TV utan det man vill se så plockar man ner från internet gratis. För dem är TV lika med dataskärmen, smarttelefonen eller Ipaden. Och för dem är det svårt att överhuvudtaget förstå varför man ska betala för TV.

Då de kommersiella kabel-TV bolagen ute i världen funderar över hur de ska få folk att betala för kabel- och satellit-TV så funderar vi här på Åland hur vi ska få folk att betala för Ålands Radio och TV.

Kommer inte att vara en lätt uppgift att få morgondagens vuxna att förstå det!

Idrott och politik = idrottspolitik

Många kan fråga sig om idrott och politik hör ihop. Svaret är: både och.

Givetvis ska inte landets regeringar aktivt blanda sig i idrotten på det operationella planet. Det förbjuder t.o.m. FIFA och UEFA. Här har vi sett många fall där olika länders landslag i fotboll blivit avstängda från exv. VM-kval p.g.a. att dessa länders regeringar aktivt blandat sig i sina länders fotbollsförbunds verksamhet.

Där politiken dock spelar en stor roll inom idrotten är då vi kommer till frågan om exv. investeringar i idrottsanläggningar. Då handlar det både om att renovera befintliga eller bygga nya anläggningar. Givetvis finns det anläggningar som byggs med privata medel men största delen av våra anläggningar skulle nog bli obyggda utan bidrag från den offentliga sektorn.

Därför befrämjar kloka politiska beslut vårt idrottande och då pratar vi idrottspolitik. För hur många anläggningar i landet skulle ha blivit byggda utan medel från det landskapsägda spelbolaget Paf eller det statliga spelbolaget Veikkaus? Inte många.

Lite av mina tankar runt detta på Ålands Radios webb-TV under länken nedan:

www.radiotv.ax/player.con?iPage=72&movieId=40888

Låt våra privata företagare utmana verksamheter inom landskapet och kommunerna

För att minska den offentliga sektorn på Åland måste vi ge privata näringsidkare möjlighet att sköta vissa verksamheter på Åland. Därför förespråkar jag att vi inför den sk. utmanarrätten på Åland.

Vad betyder då utmanarrätten? Utmanarrätten betyder att den som vill överta en verksamhet inom kommunen eller landskapet ska ges rätt att lämna in anbud på detta och den vägen utmana verksamheter inom den offentliga sektorn.

All verksamhet ska kunna utmanas förutom myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner eller sådan verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av landskapet eller kommunen.

Utmanarrätten innebär att landskapet eller kommunen ska pröva utmaningen och bestämma om hela eller delar av verksamheten ska eller kan konkurrensutsättas. Bestämmer sig landskapet eller kommunen för att verksamheten kan konkurrensutsättas, lämnas ärendet vidare för upphandling i normal ordning. Alla ska ha rätt att delta i upphandlingen, inte bara det företag som utnyttjat utmanarrätten.

Med detta förfaringssätt behöver inte landskapet eller kommunerna sitta och fundera på vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas utan initiativen kommer från den privata sektorn.

Ska vi minska den offentliga sektorn på Åland måste vissa verksamheter föras över på privata näringsutövare. Att införa utmanarrätten på Åland är det första vi ska göra för att få detta till stånd.

SDP vägrar ta en prestigeförlust gällande lånevillkoren till Grekland

Finland med finansministern Jutta Urpilainen (SDP) i spetsen har äntligen fått igenom garantierna för lånet på 2,2 miljarder euro till Grekland.

Villkoren i garantin täcker bara 40 % (880 miljoner euro) av beloppet och kan fås tillbaka först efter 15-30 år om Grekland skulle gå bank rutt. Detta kan jämföras med att om du tar en brandförsäkring på ditt hus så får du 40 % av värdet täckt av försäkringsbolaget om ditt hus brinner upp – efter 15-30 år! Bra försäkringsvillkor? Inte riktigt.

Finland måste också år 2013 betala in 1,4 miljarder euro till EU:s permanenta stabiliseringsmekanism (ERVV) som en del av villkoren. För att klara av detta måste Finland ta lån. Alltså måste Finland själv låna pengar för att klara av att ge lån till Grekland. Klokt? Känns inte riktigt så.

EU:s totala stödpaket till Grekland uppgår till ca 109 miljarder euro. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel tänker Greklands regering använda åtta miljarder av dessa pengar till att köpa pansarvagnar, ubåtar och stridsflygplan. Hej och hå!

Att kalla dessa ekonomiska villkor som goda känns egentligen bara löjligt. De andra tre EU-länderna, Holland, Tyskland och Frankrike, som också erbjöds dessa garantier sade blank nej pga att villkoren var så oförmånliga.

Detta handlar inte om sund ekonomisk politik utan om ren och skär inrikespolitik från SDP:s sida, för dessa lånegarantier var deras största fråga i samband med regeringsförhandlingarna i våras. Men SDP vägrar ta sitt förnuft till fånga och ta en prestigeförlust i frågan. Vi ålänningar sitter nu med i denna båt.