Oddsen för vårjakt i år minskar dag för dag

I dagens frågestund i lagtinget ställde Liberalerna och Mats Perämaa en rak och enkel fråga till lantrådet Camilla Gunell gällande vårfågeljakten. Frågan gällde när landskapsregeringen kommer att ta beslut i vårfågeljakten jakten. Tiden börjar nämligen rinna iväg för jägarna att ansöka om sin kvot inför vårfågeljakten.

Svaret från lantrådet var att nästa vecka fattar regeringen beslut om det blir vårfågeljakt i år. Det handlar alltså just nu inte om när vi kan söka om våra jaktkvoter utan om det blir jakt överhuvudtaget.

Jakten ifjol på alfågel inleddes den 15 april och för guding den 1 maj. Jakten pågick till den 20 maj om inte kvoten före det var fylld. Kvoten under vårjakten 2011 var 4.300 alfåglar och 3.000 ejderhannar, alltså gudingar. Verkar åtminstone om man kollar på länken att en hel del blev kvar av kvoten: http://www.jakt.regeringen.ax/

Om beslutet om vårjakten tas nästa vecka är det drygt en vecka kvar till att jakten ska inledas om datumen är samma som i fjol. Hur landskapsregeringen tänkt att de ska klara av att hantera kvotansökningar och information till jägare på en vecka är för mej höjt i dunkel. Eller har man redan tagit ett beslut? Läser man länken http://www.jakt.ax/ så är det så (”Goda nyheter för de åländska jägarna! Ålands Landskapsregering har den här våren beslutat att utöka fågeljakten till att omfatta både alfågel och ejder och ändrar system så att alla jägare delar på en total kvot istället för det tidigare systemet med personliga kvoter på en eller två alfåglar”). Tror tyvärr att infot är lite föråldrat.

Och vad tänker jaktbutikerna? Som det ser ut just nu är risken överhängande att man bli kvar med sina vettar och patroner.

Som sagt verkar fågeljakten denna vår gå i stöpet men man kan ju alltid stilla sitt jaktintresse med att läsa fin information om vårjakten på nätet som landskaps-regeringen gett ut:
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/naringsavd/skogsbruksbyran/BROSCHYR.PDF

Mediaskatt istället för dagens föråldrade TV-avgift

Då de privata kabel-TV bolagen ute i världen funderar över hur de ska få folk att betala för helt kommersiella kabel- och satellit-TV kanaler så funderar vi här på Åland hur vi ska få folk att betala för vår lagstadgade public service verksamhet.

I Landskapslagen (1993:117) om rundradioverksamhet sägs i 5 § 2 mom. gällande TV-avgiften, att ”För innehav av mottagare betalas en årlig avgift i enlighet vad (landskapsstyrelsen) närmare bestämmer. (Landskapsstyrelsen) har härvid rätt att bestämma även om befrielse från skyldigheten att betala avgift”. Åland har alltså rätt att själv bestämma hur stor TV-avgiften ska vara och vem som kan bli befriad från att betala den.

På Åland har Posten Åland fått i uppdrag av Ålands landskapsregering att uppbära den sk. TV-avgiften. I riket är det Kommunikationsverket som samlar in TV-avgifterna till statens televisions- och radiofond och av de medlen finansieras Rundradion Ab:s verksamhet. Från och med 2013 kallas TV-avgiften i riket för YLE-skatt och uppbärs över skattesedeln oberoende om du äger en TV-mottagare eller inte och kommer att utgöra 0,7 % av årsinkomsten eller maximalt 140 euro. Också alla andra nordiska länder och nästan alla västeuropeiska länder tar ut televisionsavgifter som används till att finansiera offentliga radio- och televisionstjänster.

Dagens TV-avgift på 220 euro per år är påtvingande för varje hushåll, som har en licenspliktig TV-mottagare i hemmet. Genom att den så kallade TV-avgiften är påtvingande så måste den redan i dag beaktas som en skatt och inte som en avgift.

Vad är då en licenspliktig mottagare och vad är den exakta definitionen på vad en licenspliktig TV-mottagare är? Ska jag exempelvis betala TV-avgift om jag har en Iphone, Ipad eller bärbar dator hemma som jag kan se public service TV från eller lyssna på Ålands Radio ifrån? Enligt lagen om rundradioverksamhet 1 a§ är svaret ja men definitionen blir ändå svår att bestämma och ännu svårare blir det att övervaka om vi verkligen har dylika apparater hemma.

Förutom att systemet med TV-avgift är en mycket ineffektiv metod att finansiera public service verksamheten med, så är det även ett ingrepp i vår personliga integritet. För vilka andra fakturor på Åland drivs in genom att personer springer från dörr till dörr och undrar varför du inte betalt din TV-avgift då du ligger i soffan i dina mjukisbyxor och ser på “Bonde söker fru”?

Genom att den så kallade TV-avgiften redan idag kan betraktas som en skatt skulle det vara klokare, effektivare och mindre integritetskränkande att den i framtiden tas in över skattesedeln. Skatten kan med fördel döpas om till ”Mediaskatt” för att mera rättvist beskriva vad den handlar om. Sen spelar det ingen roll om man lyssnar på “Firarmix” på Ålands Radio, ser på “Så ska det låta” på SVT eller läser ÅRT:s nyheter på nätet.

Mediaskatten kunde basera sig på 0,3 % av årsinkomsten för privatpersoner och vara minst 20 euro och högst 110 euro per person. Personer under 18 år och personer med en årsinkomst under 10.000 euro skulle befrias helt från mediaskatten. Maximibeloppet på 110 euro skulle inte höja TV-avgiften för exempelvis ett hushåll med två vuxna oberoende årsinkomst. Däremot skulle det nya systemet medföra en sänkt TV-avgift för drygt 70 % av ålänningarna. För företagen kunde mediaskatten variera mellan 100 euro och 500 euro beroende på antalet anställda i bolaget.

Denna metod skulle inbringa 2,1 miljoner euro för att finansiera vår lagstadgade public service verksamhet. Noteras kan att landskapet i årets budget räknar med 2,3 miljoner euro för public service verksamheten. I landskapets budget för 2012 står det skrivet att landskapsregeringen ska utarbeta ett förslag till public servicelag och tydliggöra styrningen av distributionen och produktionen av radio- och tv-program. Detta är givetvis nödvändigt men den stora frågan som ännu återstår är vilken omfattning ska vår allmännyttiga public service verksamhet egentligen ha och vad ska klassas som public service?

Vi har egen behörighet på området och kan själv bestämma nivån på denna verksamhet och därmed också kostnadsnivån.

Regeringen i Finland höjer skatterna – Åland får 6,75 miljoner euro

Idag presenterade regeringen i Finland ramarna för nästa års budget och hur man ska vitalisera landets ekonomi med 2,7 miljarder euro. Vitamininjektionen går ut på att skära ner kostnaderna med 1,2 miljarder euro och höja skatterna med 1,5 miljarder euro. Detta ger en nettoeffekt på sammanlagt 2,7 miljarder euro i Finlands budget för nästa år.

Som ovan nämndes så är skatternas andel 1,5 miljarder euro av balanseringsåtgärden. Detta består av 750 miljoner euro i förhöjd moms och 800 miljoner euro kommer från att inkomstskatteskalan inte indexjusteras.

Ålands andel av de höljda skatterna blir genom avräkningsbeloppet 6,75 miljoner euro. Torde underlätta något för vår regering då det strukturella underskottet på 10 miljoner euro, som brukar nämnas i vissa sammanhang, skall jämnas ut. Katainen skötte om 67,5 %, så nu återstår 32,5 % för vår egen regering. Borde inte vara ”mission impossible”. Ibland gör landets regering det lättare för oss också.

Messi förtjänar två gånger mera än vad Åland får i skattegottgörelse

Europas och då främst Greklands och några andra sydeuropeiska länders ekonomi anses just nu vara i nån sorts kris. Spanien anses också vara ett av de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men den ekonomiska krisen gäller nog inte den spanska fotbollen.

Konsultföretaget Deloittes årliga rapport visar att de två fotbollsklubbarna i Europa som omsätter mest pengar kommer just från Spanien. Det är Real Madrid och FC Barcelona. Dessa två klubbar omsatte år 2011 astronomiska 930 miljoner euro. Detta är tre årsbudgeter för landskapet Åland.

Real Madrid toppar pengaligan inom europeisk fotboll. Real Madrid ensamt omsatte 470 miljoner euro år 2011. De förtjänade exempelvis 185 miljoner euro på TV-rättigheter och hade 172 miljoner euro i reklam- och sponsorintäkter. TV-rättighetern och reklam- och sponsorintäkterna för Real Madrid år 2011 var 30 miljoner euro större än hela Ålands budget för det här året.

På bilden ovan Patrick Viera, jag och Iker Casillas (Real Madrid)

Dagens toppfotboll kan i dag klassas som en av de största nöjesindustrierna i världen. Och de stora stjärnorna på de stora europeiska fotbollsscenerna förtjänar grova pengar. Enligt en undersökning som gjorts av den franska fotbollstidningen France Football så förtjänar Barcelonas Lionel Messi 33 miljoner euro per år. Med det är han den högst betalda fotbollsspelaren i hela världen.

33 miljoner euro är exakt två gånger mera än vad landskapet Åland budgeterat att få i skattegottgörelse från riket år 2012. Så om inte regeringen har andra belysande argument då man åker till Helsingfors och förhandla om nivån på både klumpsumman och skattegottgörelsen så kan man ju alltid nämna att Lionel Messi förtjänar två gånger mera än vad riket näns betala tillbaka till oss i form av skattegottgörelsen.

Privat parkeringsövervakning vid ÅHS – lagligt eller inte?

Idag besökte jag ÅHS på morgonen och parkerade bilen bakom sjukhuset på en ledig parkeringsruta. Allt väl så långt. Men då jag skulle stiga ut ur bilen såg jag ett trafikmärke jag aldrig sett på någon av parkeringsplatserna på ÅHS. Där stod det att man skulle ha P-skiva och att man fick stå fyra timmar. Efter det kommer privata vaktbolaget Control Risk och bötfäller. Hur lagligt är nu detta?

Enligt lagen (Landskapslag (1971:15) om parkeringsbot) sköts parkeringsövervakningen av polisen eller under polisen underlydande kommunal parkeringsövervakare. Undrar huruvuda privata vaktbolaget Control Risk kan uppfattas som en kommunal parkeringsöävervakare? Jag anser inte att de riktigt uppfyller dessa kriterier så dessa parkerinsböter torde inte vara lagliga.Men jag kan ju eventuellt ha tolkat lagen fel.

Nu händer det saker i Lemland och Valbohallen

Nu börjar det hända rent synliga saker kring gymnastiksalsbygget vid Lemlands skola, även känt under arbetsnamnet Valbohallen. Lyftkranen och delar av stålkonstruktionen är på plats i Lemland. Själva monteringen av stålkonstruktionen ska på allvar påbörjas på måndag men verkar redan vara igång. Så inom en vecka börjar vi se hur hallen kommer att se ut i verkligheten och inte bara på animerade bilder.

I länken nedan bild i realtid från bygget:
http://home.aland.net/valbohallen/valbo.jpg

 

Varför skyller vår regering hemligstämplingen på Finlands regering?

Under måndagens plenum, 5.3.2012, försäkrades det från regeringshåll att man fortsätter kämpa för att behålla vårfågeljakten på Åland. Regeringen meddelade också att man skickat svar åt EU i frågan, som skulle motivera en fortsatt vårjakt.

Dokumentet var så känsligt att regeringen meddelade att det hemligstämplats på begäran av den finska regeringen. Men i dagens ÅT kan vi läsa att den finska regeringen inte ställt några krav på att dokumentet hade behov av att hemligstämplas. Beslutet har helt och hållet tagits av vår egen regering.

Frågan är: Varför hanterar vår regering sanningen så här ovarsamt genom att försöka överföra ansvaret på hemligstämplingen på den finska regeringen? Behöver man verkligen hemligstämpla dokument som är positivt för vissa av oss ålänningar? Eller är det så att dokumentet är negativt för oss som vill bevara vårfågeljakten? Det är bara vår regering som kan svara på den frågan. Jag tror att många ålänningar sitter och väntar på detta svar.

Nedan urklipp ur dagens Ålandstidning kring denna fråga.

 

Spegelblanka isar och ett fastfruset rådjur

Isarna utanför ligger spegelblanka så för andra gången denna vinter snörde jag på mej mina CCM och begav mej ut på vidderna. Tänkte inte först ta med kameran men övertalade mej själv att den kan alltid vara bra att ha med ifall det skulle dyka upp något intressant att fota.

Hann inte långt, ja i princip bara förbi första udden, så såg jag att något låg fastfruset i isen. På håll såg det ut som en tjock kvist. Men snacka om förvåning då jag kom fram. Där låg ett fullvuxet rådjur fastfrusen i isen. Allt som fanns kvar var skelettet och lite päls på baktassarna. Naturen har sin gång.

Saltsjöbaden och Mariehamn kan ha något gemensamt nästa sommar

I går fredag blev det att besöka Finlands huvudstad. Detta dagen efter att nya presidenten Sauli Niinistö tillträtt. Såg inte till honom och såg inte att Finland eller Helsingfors skulle ha ändrats på något sätt. Allt var sig lika.

Dagen agenda handlade om BSPC:s arbetsgruppens möte kring energieffektivitet. Besökte på morgonen Europas största fjärrvärme och fjärrkylanläggning, som drivs av Helsingfors Energi. Här återvann man värme till och med ur avloppsvattet. Mycket intressant men storleken på hjälmarna var av modellen ”one size fits all” som du kan se nedan.

Följande etapp var Nordiska Investerigsbanken http://www.nib.int/ (NIB) och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget http://www.nefco.org/ (NEFCO). Dessa två institutioner är med och beviljar lån och direkt finansiering till projekt med fokus på miljöförbättrande åtgärder. Säkert rätt okända för det flesta men mycket aktiva i ett hundratal projekt och då främst i projekt kring Östersjön.

På måndag 5.3. samlas lagtinget igen efter en tids semester. Agendan finns i länken: http://dokument.lagtinget.ax/plenum/2011-2015/2012-03-05/FL20120305-1300.htm

Då är bl.a. Segway-lagen på agendan. Om lagen går igenom så kommer vi eventuellt nästa sommar se Segways i Mariehamn och längs våra vägar på Åland. Hör jag ordet Segway ser jag framför mej Fredde i Solsidan. Så nästa sommar kan Mariehamn och Saltsjöbaden åtminstone ha en sak gemensamt. Då menar jag inte Fredde (Johan Rehborg).

Isen har inte legat så här bland och fin på hela vintern som just nu. Så nu är det läge att använda de tre sparkkälkarna som köptes in till vintern men som nästan stått oandvända sedan dess. Skridskorna har jag fått på fötterna en enda gång i år. Annat var det förr. Tiderna ändras…………

Sportlov i Egypten

Då var den årliga södernresan avklarad. Denna gång bar det av till Marsa Alam i Egypten. Senast vi var i Egypten var 2004 och då i Hurgada.

Enda likheten var att det blåste då som nu och att solen var varm. Marsa Alam var lugnt och hyfsat obebyggt. Ingen stad på långa vägar så veckan blev att vistas på hotellområden, som var mycket stort så man blev inte precis instängd.

All inclusive maten smakade rätt lika då som nu. Verkade mera som att form och färg på maten ändrade från dag till dag men smaken bestod. Visst är det bekvämt med all inclusive men efter en vecka är man rätt ”fed up” på all mat.

Bada kunde man antingen vid de uppvärmda polerna (+31) eller vi stranden där vattnet låg runt +20. De något höga vågorna störde snorklingen lite men bra gick det ändå. Men efter en halv timme blev det kallt att ligga på mage och se på fiskarna i vattnet.

Då stranden eller poolen blev långtråkig, kunde man alltid gå till vattenparken, som låg på hotellområdet. Här fanns det rutchkanor att välja på för var och en. Blev att prova några men vissa stod jag över helt frivilligt.

Men som alltid efter en vecka på resa - hem ljuva hem!