100 år av självständighet – grattis Finland

Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag för 100 år sedan den 6 december 1917. I den förklarades Finland vara en självständig nationalstat, Republiken Finland. Tidigare hade Finland lytt under rysk överhöghet som Storfurstendömet Finland.

Under de 100 år som gått har landet Finland och landskapet Åland byggts upp från ett fattigt jordbruksland till en modern välfärdsstat och ett modernt självstyrande landskap.

Under Andra världskriget stred Finland två gånger mot Sovjetunionen och var tvunget att avstå största delen av Karelen till rådsförbundet men bevarades som en självständig demokrati.

Många män och pappor stupade i kriget och kom aldrig hem igen. Tack till faffa och alla andra som kämpade för oss så att vi i dag får leva i ett tryggt demokratiskt välfärdssamhälle.1471210_735827409780361_1148446396_n

Jubileumsåret Finland 100 har gett oss en möjlighet att förstå det förflutna, uppleva året tillsammans och ge en riktning för vår framtida utveckling.

Nyckeln till vår framtid och våra framgångar ligger nämligen inte enbart i de kommande 100 åren utan också lika mycket i att förstå de förflutna 100 åren.

 

Alla ska kunna idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar

Alla ålänningar – såväl flickor/kvinnor som pojkar/män – kan tryggt och utan hinder idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalitet, känna social tillhörighet och ha en aktiv och meningsfull fritid.

Det är visionen för det nya programmet för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid som antagits av landskapsregeringen.  Hela programmet och en film som presenterar hela programmet finns på www.idrottspolitik.ax.

Idrottens och motionens potential att mångsidigt främja glädje och meningsfull fritid för alla, och en god hälsa och social tillhörighet kan knappast överskattas.

Det krävs dock fortlöpande insatser för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Bland annat behövs en kontinuerlig tillgång till kompetenta tränare och ledare och ett finansieringssystem som skapar förutsättningar för ett mångsidigt idrottande med många valmöjligheter för alla utifrån egna förutsättningar.

En annan viktig förutsättning för att visionen ovan ska vara möjlig att förverkliga är att landskapet, kommunerna och idrottsorganisationerna samverkar och samarbetar med varandra och med andra instanser.

De fyra tyngdpunktsområdet som speciellt lyfts i programmet är 1. Barn- och ungdomsidrott, 2. Skolan i rörelse, 3. Senioridrott- och motion och 4. Tillgänglighet.

Landskapsregeringens budget för 2018 budgeteras som bäst i Ålands lagting

Landskapets budget för år 2018 debatteras som bäst i Ålands lagting. Mina ansvarsområden som minister är utbildning, kultur, ungdomar, idrott och it. Nedan mitt anförande under dagens debatt.

Utbildning
Utbildning är en förutsättning för ett livskraftigt, hållbart och konkurrenskraftigt åländskt samhälle. En god och likvärdig utbildning är en av grundstenarna i vårt åländska välfärdssamhälle.

För barn och ungdomar ger utbildning de kunskaper och färdigheter de behöver för ett självständigt liv och för de krav och utmaningar det framtida samhället ställer på dem. Därför reviderar och moderniserar vi exempelvis grundskolelagen och parallellt med den reviderar vi läroplanen för att ge dem de bästa förutsättningarna till det.

Ålands gymnasium i allmänhet och Ålands yrkesgymnasium i synnerhet utgör våra centrala resurser som kvalitetssäkrare på den åländska arbetskraftsmarknaden medan Ålands lyceums roll är att ge studeranden konkurrenskraftiga redskap för fortsatta studier vid Högskola på Åland och universitet och högskolor på annan ort.

Därför är det av största vikt att Ålands gymnasium också i fortsättningen ges de ekonomiska resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla ett utbildningsutbud som ska svara mot den framtida arbetsmarknadens mångfasetterade behov på Åland och ge redskap för fortsatta studier.

Vuxnas behov av fortbildning och omskolning är också viktig för kompetensförsörjningen, för deras möjligheter till ett livslångt lärande och för att arbetsmarknaden ska fungera väl.

Ett exempel på en kraftåtgärd vi gör här är att starta ett treårigt behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning på kandidatnivå på HÅ som till fullo motsvarar den utbildning som erbjuds i Sverige och Finland. Detta gör vi för att vi tar ansvar för vår egen kompetensutveckling och kompetensförhöjning.

Vad beträffar Högskolan på Åland så ska den fungera som motor för Åland, dess näringsliv och offentliga sektor. För att motorn ska fungera optimalt kommer Högskolan på Åland att framöver ges en allt mera autonom ställning.

Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland. Utbildningsutbudet ska fortsättningsvis motsvara behovet i samhället och Högskolan ska utveckla samarbete med relevanta universitet och yrkeshögskolor i närområdet samt med det åländska näringslivet. Högskolan har också en viktig funktion i att tillgodose självstyrelsens kompetensbehov.

Kultur
Nyckeln till vår framtid ligger inte enbart i det kommande utan också lika mycket i vårt förflutna.

Bomarsundsområdet med sina fästningsruiner utgör vid sidan om Kastelholms slott ett av Ålands självstyrelsepolitiskt mest betydelsefulla och populäraste besöksmål med tiotusentals besökare under högsäsong.

Ett gediget arbete, som även engagerat ideella organisationer, har gjorts genom åren för att utveckla området. Och vi vet alla att områdets infrastruktur är i behov av en omfattande uppgradering för att svara mot moderna krav på teknik och tillgänglighet.

Därför byggs under år 2018 en trådlös anslutningsmöjlighet till internet (WiFi) på området och projektet ”Det digitala Bomarsund” lanseras till sommaren 2018 där besökare med hjälp av digital teknik kan ta del av områdets historia på ett tillgängligt sätt.

Under år 2018 ska också arbetet med en helhetsplan för hela Bomarsundsområdet påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av Bomarsundsområdet som besöksmål.

Målsättningen är att ett uppgraderat Bomarsundsområde med ett besökscentrum som vår gåva till ett 100-årigt Åland år 2022.

Ungdomar
Ungdomspolitiken är och ska vara ett tvärsektoriellt område och ska ses som en integrerad del i samtliga andra politikområden. Skolan är ett viktigt forum där vi når de flesta ungdomar, men för att nå alla, oberoende av språklig och kulturell bakgrund, är det viktigt att hitta andra kanaler. Idrott och kultur är viktiga områden för att stöda och främja en aktiv och meningsfull fritid för våra åländska ungdomar.

För att nå alla ungdomar så har Landskapsregeringen särskilt uppmärksammat unga vuxna kvinnor och män som av olika skäl inte finns inom arbetslivet eller studerar. Under år 2017 etablerades ungdomshuset Boost som drivs av föreningen Ung Resurs och vars syfte är att samla och inspirera unga vuxna i behov av stöd för att undvika att dessa marginaliseras. Satsningen på ungdomshuset Boost och dess viktiga verksamhet prioriteras högt och finansieringen ökas.

Idrott
Idrotten är det bästa verktyget för integration och förenar våra nordiska länder och folk. Därför vill jag i egenskap av idrottsminister gratulera Sverige, Danmark och Island till platsen i VM-slutspelet 2018 i Ryssland! Aldrig i historien har tre nordiska lag deltagit i ett och samma VM-slutspel!

Idrotten på Åland är en folkrörelse med cirka 14 000 utövare på olika nivåer. Liksom inom alla andra samhällssektorer ska även idrottspolitiken betona jämställdhet, hållbar utveckling, regional rättvisa och integration. Även inkludering och öppenhet för nya idéer och aktiviteter är prioriterade.

Landskapsregeringen har nyligen antagit ett Program för idrott, motion, hälsa och en meningsfull fritid med målsättningar och konkreta åtgärder. Syftet med programmet är att beskriva landskapsregeringens politik på idrotts-, motions- och hälsoområdet, samt de åtgärder som landskapsregeringen planerar att vidta under perioden 2018–2022 för att långsiktigt främja idrotts- och motionsaktiviteterna i landskapet.

Programmet betonar särskilt pojkars och flickors fysiska aktivitet och hälsa samt möjligheter för alla barn och ungdomar att delta i idrott och motion utifrån sina egna förutsättningar.

Själva programmet beskriver ett antal målsättningar och åtgärder som ska öka välmående, förbättrad hälsa och en meningsfull fritid bland alla ålänningar oberoende ålder. De föreslagna åtgärderna ska följas upp med hjälp av ett antal indikatorer och nyckeltal.

Programmet och de planerade tvärsektoriella åtgärderna som ingår i programmet är tänkta att komplettera Ålands Idrotts åtgärder för främjande av det organiserade idrottslivet.

Ett exempel på en åtgärd som ska vidareutvecklas och satsas på är en eftisverksamhet som innefattar både idrott, motion och kulturella aktiviteter. Denna satsning görs i samverkan med Ålands idrott, Ålands kulturdelegation och de åländska grundskolorna.

Programmet för motion, hälsa och en meningsfull fritid ska förverkligas av ett nytt råd och i nära samverkan med bl.a. Ålands Idrott, kommunerna och tredje sektorn där de fyra tyngpunktområdena är barn- och ungdomsidrott, en skola i rörelse, seniorerna och tillgänglighet. Programperioden är 2018–2022.

IT
Som vi alla märkt så går mot ett allt mera digitaliserat värld där vi på Åland måste vara med på tåget för att fortsättningsvis vara ett attraktivt samhälle att leva, arbeta och bo på.

Därför behöver vi åtgärder och aktiviteter i syfte att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området. Den vägen kan vi skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för våra medborgare och där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.

Digitaliseringskommissionen, som landskapsregeringen tillsatt, kommer därför inom en mycket kort framtid att lansera ett digitalt verktyg för att snabba på digitaliseringsprocessen i landskapet.

Alla ålänningar kommer att kunna vara delaktiga i denna process och vara med på resan och föra Åland mot ett modernare digitalt samhälle.

 

 

 

Utbildningsnivån på Åland är hög

Enligt Statistikcentralen i Finland skulle Åland vara den del av landet som skulle ha den lägsta andelen utbildade personer med högre högskole-examen, dvs 23 % av befolkningen. Detta stämmer inte och den statistik som presenterats av Statistikcentralen är inte relevant för Ålands del.

Statistiken bygger nämligen på examensregistret i Finland där examen avlagt i Finland finns med men inte examen avlagda i utlandet.

Det betyder att alla examen som avlagts i utlandet faller bort ur statistiken. På Åland har vi ingen utbildning högre högskole- eller universitetsnivå. Alla våra studerande avlägger sin högre högskole-examen utanför Åland. I dagsläget har vi ca 1500 studerande per år som studerar utomlands. 70 % av dessa studerar i Sverige, 25 % i Finland och 5 % i övriga länder.

Statistik som dock stämmer är att 63,1 % av alla ålänningar har en utbildning på gymnasienivå (andra stadiet), dvs Ålands lyceum och Åland yrkesgymnasium och procentandelen är stigande. I Finland är denna siffra 56,4 %. Hela 77,4 % av åländska ungdomarna i åldern 20-24 har utbildad sig på denna nivå.

Ett inloggningsproblem – inte ett språkpolitiskt problem

Jag svarade idag på ledamot Britt Lundbergs skriftliga fråga i lagtinget där hon frågar vad landskapsregeringen avser vidta för att rätta till språkproblemet för våra studerande vid Ålands lyceum.
Skärmavbild 2017-09-11 kl. 20.19.51

Exakt vad hon menar är lite svårt att veta genom att det inte är preciserat i frågan men jag antar att det är inloggningssidan till Tabletkoulu som avses, då hon nämner om språkproblem vid Ålands Lyceum, för exv Söderströms & Schilts sidor till kursmaterial för gymnasier är helt på svenska.

Om det är just denna inloggningssida till Tabletkoulu som avses så har jag av ledningen på Ålands lyceum blivit informerad om att studerande på Ålands lyceum som läser kurser i bl. a. psykologi och religion har digitala läromedel. Just dessa svenskspråkiga digitala läromedel finns samlade under en digital plattform som heter Tabletkoulu.

På sidan finns svenskspråkiga anvisningar hur studerande kan ladda ner kurslitteraturen. Men vid själva registrering av ett nytt användarkonto ges inga instruktioner på svenska, en brist som både Ålands lyceum och hela finlandssvenska rektorskåren påtalat detta privata bolag i Helsingfors ett antal gånger (bild 1).

Inloggning_bildÅlands lyceum har fått information från företaget att arbete med att översätta hela hemsidan till svenska pågår och borde vara åtgärdat inom en snar framtid enligt företaget själva.

Skärmavbild 2017-09-11 kl. 20.26.16

Men medan detta arbete pågår så har lärarna jobbat agilt för att lösa problemet och i skolan instruerat studerande hur konton skapas och översatt den finska inloggnings-texten till svenska så att eleverna ska kunna ladda ner dessa helt svenskspråkiga digitala läromedel och använda dem i deras studier. Även manualer på svenska har tagits fram för att inga missförstånd ska uppstå.

När väl ett konto är skapat och man loggar in i läromedlet är allt material uteslutande på svenska (se Bild 2 och Bild 3).

Skärmavbild 2017-09-11 kl. 20.25.19Skärmavbild 2017-09-11 kl. 20.25.25

Lärarkåren har helt enkelt genom ett agilt arbetssätt löst ett problem för sina studerandes allra bästa så att de på bästa möjliga sätt kunnat få tillgång till högklassig digitalt kurslitteratur på svenska. Att lärarna sätter sina studerande i centrum är fint.

Av bilderna 1-3 ovan torde det står klart att problemet är förknippat med en inloggnings-procedur och inte ett språkproblem på Ålands lyceum.

Mera statistik över ålänningar som antagits till utbildningar i Sverige

Vi har nu fått mera statistik från UHR vad gäller ålänningar som blivit antagna och tackat ja till sin studieplats för högre utbildningar i Sverige till hösten 2017. Siffrorna baserar sig på urval 2 och på de som tackat jag till en plats i höst.

Vad gäller kön så är cirka 2/3 av dem (64,6 %) kvinnor och cirka en tredjedel är män (35,4 %) som påbörjar studier i Sverige i höst.

Skärmavbild 2017-09-06 kl. 13.36.09

Varje år avlägger ca 150 ungdomar studentexamen vid Ålands Lyceum och ca 220 ungdomar utexamineras från Ålands Yrkesgymnasium. Om vi ser på vem som sökt och tackat ja till en studieplats i Sverige enligt åldersgrupper denna höst så kan vi kanske lite överraskade se att över hälften av dem är 23 år eller äldre.

Skärmavbild 2017-09-06 kl. 13.45.56

Vilka vägar söker sig då ålänningarna till Sverige och på basen av vad erhöll de en studieplats i Sverige  hösten 2017? Det finns tre urvalsgrunder: betyg, högskoleprov och alternativt urval.

Av de antagna som tagit emot en studieplats med åländska betyg per urvalsgrupp hade 25 % gymnasiebetyg (142 personer), 20 % skrev högskoleprovet (115 personer) och över 50 % (315 personer) kom in på alternativa urvalskriterier så som folkhögskolebetyg, intervjuer, arbetsprov och anpassade prov som högskolorna själv har bestämt om.

Skärmavbild 2017-09-06 kl. 14.39.40

BI = Gymnasiebetyg utan komplettering (urvalsgrunden betyg)
BII = Gymnasiebetyg med komplettering (urvalsgrunden betyg)
Högskoleprovet = Resultat från högskoleprov (urvalsgrunden högskoleprov)
Övriga = Övriga behöriga sökande (folkhögskolor, intervjuer, arbetsprov, anpassade prov)

Första statistiken över antagna till Sverige

Idag hade vi möte med tre tjänstemän för från UHR (Universitets- och högskolerådet) som ansvarar för antagningarna till universitet och högskolor i Sverige.

De presenterade för oss den första statistiken som nu har kommit vad gäller antagningar hösten 2017. Datat är omfattande och det första vi fått ta del av är andelen antagna i procent av sökande per land.

I medeltal har 76 % av de sökande erhållit en studieplats. Av det egna landets studerande, dvs svenskar, så blev 76 % av de sökande antagna till en utbildning.

För Ålands del är siffran 85 %, som förtjänstfullt erhållit en studieplats i Sverige. Det är en ökning med 1 % vilket i princip betyder procentuellt samma antal antagna som året före. Det är också den hösta andelen i % av alla länder och lika högt som IB-skolans andel, vilket bevisar att vi verkligen har duktiga studenter på Åland.

Det som sticker ut från statistiken är att finländska studenter har fått det mycket svårare att komma in på utbildningar i Sverige hösten 2017 pga de nya meritvärderingarna av utländska betyg. Där kom bara 69 % in jämfört med 78 % år 2016. Med andra ord en minskning med hela 9 % och jämfört med Åland hela 16 % färre.

Snart kommer vi att få grundligare statistik vad gäller % antagna per program etc. Det vi vet redan nu är exempelvis att 42 % av de åländska studenterna som sökte till läkarutbildningar blev antagna. De övriga länderna låg på 10-20 %.

Fler antagna till Sverige trots ny meritvärdering av åländska betyg

Detta skrev centerns Britt Lundberg, som första undertecknare, i ett spörsmål mot regeringen den 7 mars detta år vad gäller vårt arbete för de åländska ungdomarna och deras möjlighet till studier i Sverige:

”Ålands regering har varit medveten om att Sverige står i beråd att ändra systemet i tre år. Att inte prioritera denna fråga är ett svek mot våra ungdomar och ett hårt slag för Åland och vår utbildningsnivå.

https://www.lagtinget.ax/arenden/S%202%7C2016-2017/sporsmal-fran-lundberg-britt-s-2-2016-2017-46542

I vårt svar från regeringen betonade vi att utbildningsfrågor och speciellt denna frågan alltid har varit högt prioriterad av denna regering.

Vi poängterade också i spörsmålssvaret i mars att en lägre meritvärdering från och med i höst nödvändigtvis inte behöver betyda minskad chans till antagning i Sverige.

Vi betonade också att lägre poäng bör i höst räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg.

Centerns Harry Jansson skrev bl.a så här i Ålandstidningen den 23.3.2017:
”För varje enskild ungdom som helt i onödan kommer att drabbas på det personliga planet är den visade nonchalansen både en katastrof och ett veritabelt krokben i slutrakan av allt kämpande.”
Skärmavbild 2017-08-22 kl. 17.40.59

 

 

 

Skärmavbild 2017-08-22 kl. 17.57.27

________________________________________________________________

Resultatet har nu kommit och vi kan konstatera att det nu är fler åländska studerande som har kommit in i Sverige i höst jämfört med i fjol, som vi kan läsa i artikeln nedan.

http://www.radiotv.ax/nyheter/fler-antagna-trots-nya-betygskrav

Så det blev inget svek och det blev inget krokben på våra ungdomar. Lycka till alla 624 ungdomar som fick studieplats i Sverige till denna höst!

Mitt anförande på Idrottstoppmöte i Svalbard 25 april 2017

Nedan mitt och Ålands anförande på idrottstoppmötet i Svalbard 25.42017:

Ämnet idag – Gott ledarskap – var är vi och var ska vi?

Med en befolkning på ca 30 000 skulle jag säga att de generella förutsättningarna för den åländska idrotten är goda. Idrott och motion har en viktig roll i vårt samhälle inte minst med tanke på vår hälsa och välmående.

Vi har ca 70 åländska idrottsföreningar och – organisationer med uppemot 14 000 medlemmar som erbjuder mångsida möjligheter till breddidrotts- och motionsaktiviteter.

Även inom elitidrotten har Åland hävdat sig väl, både nationellt och internationellt i ett flertal grenar. Vår idrottsprofil som är här idag, Stina Lindell, vann EM-brons i klassisk styrkelyft 2017 och i sommar representerar exv IFK Mariehamns herrlag Finland i Champions League kvalet i fotboll. För några år sedan spelade vårt damlag Åland United också matcher i Champions League-kvalet. 

Vad gäller anläggningar för idrottsutövande så har vi en rätt god infrastuktur och anläggningarna är relativt utspridda regionalt över hela Åland. Under en lång period har också möjligheterna till ekonomiskt stöd till idrotten varit goda på Åland.

En av förutsättningarna för gott ledarskap och en god organisation inom idrottens område är förstås att vi har det väl ordnat mellan regeringen, kommunerna och tredje sektorn. Korta beslutsvägar, tydliga uppdrag, klara roller och styrdokument är A och O i detta sammanhang.

Ansvaret för ordnade av själva idrottsverksamheten vilar generellt på de enskilda föreningarna och organisationerna. Ålands idrott, vårt idrottsförbund, är paraplyorganisation för den organiserade idrotten och motionsverksamheten i landskapet.

Ålands Idrott är de som fördelar och betalar ut understöd till sina medlemsorganisationer. Det innebär också ansvar för särskilda satsningar på exempelvis jämställdhet, tillgänglighet och utbildning av tränare och ledare.

Vison för en jämställd idrott och kvinnligt ledarskap inom idrotten

Det känns självklart år 2017 att Åland och alla andra nordiska länder ska vara öppna och inkluderande samhällen där alla garanteras en likvärdig behandling.

Denna tanke ska givetvis även prägla idrotten oberoende om det handlar om motionsidrott eller elitidrott. Med beaktande av detta avser vi på Åland att arbeta för förverkligandet av följande vision för en hållbar idrott genom ett idrottspolitiskt program:

– att alla ålänningar- såväl flickor/kvinnor som pojkar/män- kan tryggt och utan hinder idrotta utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalité, känna social tillhörighet och ha en meningsfull fritid.

I utkastet till det nya idrottspolitiska programmet nämner vi i nuläget inte särskilda satsningar på kvinnligt ledarskap. Men, för att ett hållbart och utvecklingsbart idrottsliv ska vara möjligt, där ALLA känner delaktighet och trivs, krävs förstås fortgående åtgärder.

Ja, här kanske vi måste tänka till ytterligare en gång till innan vi antar det nya programmet.

Kvinnliga idrottsutövare och kvinnligt ledarskap.

Denna fråga är viktig och bör lyftas upp tydligare – vi gör framsteg men frågan är om det går för långsamt. Situationen inom idrotten hänger mycket ihop med inställningen till genusfrågorna i samhället i stort.

Kanske det behövs en dos positiv särbehandling där flickornas/kvinnornas ledarskapsutbildning måste få större plats?

Är det som egentligen borde vara självklart inte självklart för oss?

Vårt eget idrottsförbund på Åland har en styrelse som idag består av 50 % kvinnor och 50 % män. Det är självklart.

Vårt idrottsförbund uppmanar sina medlemsorganisationer att försöka rekrytera flera kvinnliga ledare. En av åtgärderna inom det idrottspolitiska programmet är särskilda satsningar på ledar- och tränarutbilningar för barn- och unga. Utbildningen ska inkludera frågor om jämställdhet, demokrati och interkulturellt bemötande samt barn med särskilda behov och funktionshindrade.

Men hur ser då den faktiska situationen ut idag hos oss? Fördelningen på Åland bland ledare o tränare är uppskattningsvis 30 % kvinnor och 70 % män. Vi ser en mycket idrottsgrenspecifik fördelning: inom de större bollsporterna finns nästan bara män som ledare, medan hästsport och gymnastik har nästan bara kvinnliga ledare.

Vi betonar särskilt insatserna i barn- och ungdomsidrotten. I det sammanhanget är det förstås relevant om och hur vi kan inspirera flickor omvänt pojkar att engagera sig inom flera idrottsgrenar.

Idrottsrörelsen måste ta de egna målen om jämställdhet på större allvar. En stegvis och framför allt realistisk strategi behövs för den åländska och nordiska idrotten. Men jag erkänner – någon klar strategi finnas inte i dagsläget. Här måste vi bli ännu bättre.

Det som även nu dyker upp hos oss är att det inte direkt är avsaknaden av kvinnliga eller manliga ledare som är problemet utan problemet idag är många gånger föräldrarna.

Vi kan se det exv inom fotbollen där mycket få tjejer eller killar idag vill bli fotbollsdomare på grund av att vissa föräldrarna uppför sig hotfullt och respektlöst mot unga domare.

Många unga domare dömer oftast tre matcher på en och samma gång på grund av respektlösa föräldrar – sin första, sin enda och sin sista match.

På bilden Jan Åge Fjortoft, tidigare norsk landslagsman i fotboll och idag ledare av det norska strategiutvecklingen för idrott.

Ska vi lyckas med att rekrytera flera unga tjejer och killar att bli ledare (så som tränare eller domare) så måste också föräldrarnas attityd förändras till det bättre.

Vi vuxna ska vara förebilder men brister många gånger i vårt beteende. På Åland diskuterar vi detta och på vilket sätt vi kan ha olika typer av föräldrautbildning. För många gånger är det föräldrarna som behöver skolas – inte alltid tränarna och spelarna.

Kvinnliga idrottsutövare och kvinnligt ledarskap – Har jag svaret på de här frågorna gällande kvinnligt ledarskap?

Nej, tyvärr inte, men vi kanske ska börja med att ställa frågan- vill du bli ledare eller tränare?

Doping

Vi förknippar ofta doping med läkemedel, som är ett stort problem idag. Men jag vågar påstå att ett stort problem idag är också den ekonomiska dopingen – ett ämne som vi kanske borde prata mer om. Här pratar vi inte längre alla gånger om lika villkor mera och framför allt inte mellan kvinnliga och manliga idrotter.

Idrotten är idag en mångkulturell miljö, en arena, ett fält, där kunskap, färdighet och värderingar uttrycks, överförs och konkretiseras av spelare, ledare och domare.

Idrott är idag också en omfattande och betydande del av vår kultur och med den ökade ekonomiska betydelsen idrotten fått i de flesta samhällen påverkas aktörerna på denna arena både medvetet och omedvetet i sitt sätt att handla.

De ökade ekonomiska intressen gör det därför allt viktigare att det idrottsliga perspektivet fungerar, dvs. att vi alla följer regler, visar hänsyn och respekt och att vi tänker fair play.

Blickar framåt

Det är viktigt att vi lyfter frågor kring en jämställd idrott och kvinnligt ledarskap här på Svalbard idag. Men som vi alla vet så räcker det förstås inte att vi som politiker står här och pratar om det.

Jag tycker och föreslår att de nordiska ministrarna gör en gemensam sak och beställer ett antal seminarier/ konferenser på just det här området.

Vi vet att det finns ett stort antal goda erfarenheter runt omkring i våra nordiska länder om just ledarskap och speciellt kvinnligt ledarskap som kunde fungera inspirerande för andra.

Åland vill definitivt vara värd för ett sådant möte.

 

 

Rederiaktiebolagets Gustaf Eriksons arkiv upptaget på UNESCO:s nationella lista

Världsminnen är värdefulla objekt inom vårt skriftliga kulturarv.  Därför upprätthåller Unesco ett Världsminnesprogram/ Memory of the World med målet att säkra det skriftliga kulturarvet.

FullSizeRender[4]Ålands landskapsregering mottog en fantastisk utmärkelse i tisdags den 18.4. på Riksarkivet i Helsingfors genom att Rediaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv upptogs till det nationella registret över världsminnen inom Unescos Världsminnesprogram.

Av de sex arkiv/bibliotek som mottog denna utmärkelse var det endast (!) Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv som ansågs så betydelsefullt att Riksarkivet rekommenderade att landskapsregeringen skulle efter detta delmål jobba vidare för att nå samma position på UNESCO:s internationella listan.
En fantastisk framgång vilket också ger oss goda skäl att arbeta vidare med att digitalisera hela detta arkiv för att alla ska kunna ta del av det på ett lättillgängligt sätt.

Här en kort summering över Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv 1913-1947 

Gustaf Erikson var på sin tid Ålands, Finlands och världens största enskilda segelfartygsredare. Hans arkiv återger en verksamhet som var världsomspännande och unik. En samtida finländsk löpare, Paavo Nurmi, sades ha sprungit Finland in på världskartan. Gustaf Eriksons betydelse vad gäller spridandet av kunskap om den nya republiken Finland och dess självstyrda landskap Åland kan ej underskattas. Åland och Finland skulle ”springas in”, noteras och uppmärksammas på såväl kartor som sjökort i främmande länder och på kontinenter i den sydliga hemisfären genom de affärer och den omfattande rederiverksamhet som Gustaf Erikson bedrev globalt.

Gustaf Erikson kom från enkla förhållanden. Han gick fyra år i folkskola varefter han gick till sjöss som tioåring. Han var på sjön i närmare trettio år, med undantag för åren i navigationsskolorna i Mariehamn, Uleåborg och Vasa. Som tjugoåring hade Erikson avlagt understyrmansexamen och sju år senare var han sjökapten. Han återvände till Åland år 1913 där han bosatte sig i Mariehamn för att bedriva rederiverksamhet.
Under hans egentliga redarkarriär hann han äga 46 segelfartyg. Allt som allt ägde han 66 handelsfartyg åren 1913-47.

Rederiaktiebolagets arkiv består av det företagsarkiv som uppstod genom bildandet av rederiet år 1913 till dess att sjöfartsrådet Gustaf Erikson avled år 1947. 

För att i ekonomiskt hänseende skydda sin rederiverksamhet enligt gängse regler skapade Gustaf Erikson enskilda rederiaktiebolag för de flesta fartyg han ägde. I dessa aktiebolag var han den enda ägaren av aktiestocken. År 1936 ombildade Erikson sitt rederi till inte mindre än 25 olika aktiebolag för att minimera de ekonomiska riskerna förknippade både med ekonomiska konjunkturer och med haverier.

Av denna anledning har den sekundära proveniensprincipen nyttjats vid ordnandet av arkivet d.v.s. den sista organisationsformen utgör namnet på arkivet. Förfaringssättet kan också förklaras genom att det var en ren teknikalitet att Erikson skapat dessa 25 aktiebolag. Han hade sin styrande hand över all verksamhet som bedrevs på samtliga fartyg, vilket arkivet i fråga på ett fördömligt sätt återger.

Gustaf Eriksons fartyg seglade på världshaven ännu under 1920-, 1930- och 1940-talen, då ång- och motorfartygen redan tagit över merparten av oceanfarten. Med Eriksons bortgång efter andra världskriget försvann också segelsfartygen i praktiken helt från oceantrafiken.

En del av arkivet har tillfallit Ålands sjöfartsmuseum. En del ägs av Mariehamns Rederi Aktiebolag. Depositionsavtal har tecknats mellan Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands landskapsarkiv den 23.1.1985