Tilläggstid i fotboll – en gåta för de flesta

Vem bestämmer hur mycket tilläggstid som ska spelas i en fotbollsmatch?

Jo, huvuddomaren. Så står det i regel 7 i regelboken. Den enda officiella klockan på en fotbollsarena finns alltså runt handleden på huvuddomaren. Också i detta VM 2018.

Det finns ingen annan klocka som bestämmer tilläggstiden och ingen kan riktigt veta när en fotbollsmatch tar slut. För tilläggstiden som fjärdedomaren visar är ”minsta tilläggstid” som kommer att spelas. När matchen blåses av är upp till huvuddomaren att avgöra.

Av erfarenhet vet jag att huvuddomaren omöjligen kan komma ihåg allt som händer under en match och som hen enligt regel 7 måste lägga till tid för. Därför hjälper alltid assisterande- och fjärdedomaren till för att få det någorlunda rätt.

Vad ska domaren lägga till tid för då?

Regel 7 berättar vilka olika händelser som ska leda till tilläggstid, typ spelarbyten, varningar och skador. Och dessa ska domaren bedöma i tid, typ 30 sek för varje byte är en oskriven regel. Men nån standard finns inte. Så allt är upp till huvuddomaren att bedöma. Och blir domaren trött så kanske hen inte lägger till så många minuter :-).

 

I pågående VM har vi kanske stressat upp oss på att VAR stjäl speltid. Men det stämmer inte som vi kan se på bilden/ statistiken till vänster.

Exv insparkar tar över sex minuter per match i medeltal att slå för målvakterna jämfört med att kolla VAR som tar ca 30 sekunder per match för domarna.

Mest tid av allt tar det att slå en frispark, kasta ett inkast, slå en inspark eller hörna. Totalt nästan 30 minuter.

För dessa läggs normalt inte nån tid till alls fast de tillsammans stjäl nästan 30 % av speltiden.


Tycker det börjar vara dags att överlåta tidtagandet åt nån annan än huvuddomaren. Huvuddomaren har nämligen viktigare saker att göra på fotbollsplanen idag i ett VM än att springa runt och fungera som tidtagare.

Tidtagandet kan göras av en dedikerad person på sidan om spelplanen och speltiden kan visas på en klocka som alla på stadion kan se. Då vet också alla när en fotbollsmatch tar slut.

NiTTi – Ålands Slöjd & Konsthantverks 90-åriga jubileumsutställning

Skärmavbild 2018-05-02 kl. 13.32.30

Ålands Slöjd & Konsthantverk firar 90 år med en stor jubileumsutställning i Eckerö Post & Tullhus, www.postochtullhuset.ax,

Utställningen är öppen alla dagar 10-17 fram till och med 2 september! Mycket servärd så gör ett besök! Katalogen hittar du här:
Katalog_NITTI_

Här mitt invigningstal från den 1 maj:

Mina damer och herrar,
Ibland är det så att den vänstra handen inte vet vad den högra gör. Kanske det rentav är vanligare bland politiker än hos vanligt folk, eftersom man sysslar med så många olika saker, och flaxar från område till område.

Det är något helt annat än den handens kunskap som  idag firar sin 90-årsdag med öppningen av denna utställning. Ålands hemslöjdsförening, senare Ålands slöjd och konsthantverk har i 90 år jobbat med det som handen kan, det som skapas med eftertanke och omsorg, långsamt och bit för bit.

Just nu är det många som vill imitera denna handens kunskap och kalla det hantverksmässigt, från öl till kakor som medvetet industribakas lite ojämna. Det är, för att uttrycka det simpelt, inte samma sak.

När man ser på föremålen i denna utställning och den verksamhet föreningen drivit under sina nittio år är det omsorg och kärlek man ser. Omsorg om materialet och kunskapen, kärleken till själva arbetet. Att det i själva processen finns ett värde, att kunskapen måste gå in i kroppen och förvaltas och föras vidare.

I hantverket finns de starka banden bakåt, och också omskapandet, det som gör att konsthantverk inte är museal verksamhet utan levande tradition. Det ser man många spännande exempel på i den del av utställningen som omtolkar gamla föremål i något nytt som inte är ”hantverksmässigt” utan ett riktigt hantverk.

Ta en titt på den fina bilden från sommarkursen med Carl Malmsten från 1939 i utställningskatalogen. Det är dåtid, men en kunskap och ett hantverk som idag värderas mycket högt, och det går inte att fuska sig till det.


Samma år, 1939, medverkade Carl Malmsten i den stora världsutställningen i New York. Åland, konsthantverk, stora världen, tradition och utveckling på samma glada sommarbild, i skuggan av ett kommande världskrig.

Med denna utställning firar en vital 90-åring framtiden. Just nu pågår ett arbete för att skapa en permanent utställning för design och konsthantverk i Eckerö post- och tullhus. Jag hoppas kunna vara med också om den invigningen och vill samtidigt passa på att önska den nya intendenten Ted Chikasha välkommen till Åland.

Jag vill tacka alla inblandade i årets utställning för ett gott arbete, särskilt Mikael Löfström och Anna-Maija Bäckman och Johanna Finne för deras bidrag.

En god och glad 1 maj.

Tack.

Hybridvariant av traditionella och digitala läromedel i skolan

Vi lever i utmanande tider när det gäller läromedel och lärresurser, eftersom utvecklingen befinner sig i ett brytningsskede där vi har både analoga och digitala läromedel. De flesta av oss tycker säkert att mycket är osäkert och det finns inte några självklara lösningar.

Resultatet och situationen vi har just nu är en hybridvariant: traditionella och digitala läromedel kombineras på olika sätt i undervisningen utan nån desto mera struktur och strategi.

Vi kan jämföra det med då vi idag ska köpa en ny bil: ska jag våga satsa på en helt ny elbil eller ska jag köpa en hybridbil som har både elmotor och bensinmotor.

Och då jag blir lite osäker så blir det slutligen en Volvo med dieselmotor. För det känns tryggast så!

Men lärarrollen kommer framöver att förändras allt efter som de digitala läromedlen tar mera plats i undervisningen.  För digitaliseringen är här för att stanna, oberoende om vi vill det eller inte.

Lärarna är vana att prata och föreläsa och den vägen förmedla kunskap. Även om en föreläsning eller lektion kan vara rysligt bra så är det svårt för de flesta eleverna att sitta passiva en längre tid och bevara focus på det som sägs. Det kan hända att läraren tycker att allt hen förklarat är solklart. Men kanske inte lika solklart för alla elever.

Det går liksom inte att pausa läraren om man som elev inte riktigt hänger med just då. Men digitala läromedel går att pausa.

Till skillnad från den tryckta läroboken, som är en färdig produkt, där läraren mäter hur pass väl eleverna tagit till sig innehållet, ger digitala läromedel stöd åt ett mera processinriktat lärande. De pedagogiska möjligheterna blir helt enkelt större där eleverna kan bli aktiva kunskapssökare och det informella och det formella lärandet kan mötas på ett naturligt sätt.

I en modern tillåtande verksamhetskultur med digitala läromedel kommer lärarens roll att på sikt ändras till en mera handledande, vägledande och stödjande roll. Man måste helt enkelt ibland våga lämna katedern, ta ett steg tillbaka, sätta sig längst bak i klassrummet och ge eleverna möjlighet att söka och skapa sin egen kunskap genom att välja hur de ska angripa en uppgift, hur de ska genomföra den och hur de tänkt presentera slutresultatet.

Digitala verktyg ger oss också goda möjligheter att dokumentera elevernas lärande, individanpassa undervisningen och ge respons och återkoppling i realtid till eleverna.

Det är dock helt entydigt att den pedagogiska utvecklingen vad gäller digitala läromedel fungerar bäst om läraren är intresserad och verkligen vill utforska den pedagogiska potential som den ger. En sporrande, uppmuntrande och tillåtande utvecklings- och undervisningsmiljö är en avgörande faktor där tekniken ska fungera så friktionsfritt som möjligt, så att den kan integreras i undervisningen på ett naturligt sätt.

Därför är det av största betydelse att alla lärare får lämplig fortbildning vad gäller digitala verktyg, att de inspireras och motiveras och att de uppmuntras till att samarbeta och dela med sig av sina erfarenheter vad gäller ny teknik.

För tekniken ska hjälpa, inte stjälpa!

 

 

 

 

 

Hur motionerar våra barn och ungdomar?

Vi har skrivit och antagit ett program för idrott, motion, hälsa och en meningsfull fritid för landskapet Åland. Målsättningen med programmet är bl.a. att få ålänningarna att röra på sig mera och den vägen vara friskare – www.idrottspolitik.ax

Ett särskilt utvecklingsområde är ”Skolan i rörelse” där vi ska uppmuntra våra barn och ungdomar att röra på sig mera. För vi vet att bättre kondition och bättre allmän hälsa har positiva effekter på inlärningen i skolan.

Vi har satt följande målsättningar för grupperna, där indikatorn är minst en timme fysisk aktivitet per dag (alla dagar i veckan).

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har i dagarna fått resultat från undersökningen Hälsa i skolan 2017. Denna undersökning görs varannat år och genom den kan vi följa upp vår målsättning.

För lågstadiet satte vi upp målet 50 % före år 2021. Nu är siffran 45,4 % (pojkar 49,2 % och flickor 41,6 %).

För högstadiet satte vi upp målet 25 % och nu ligger siffran på 15,6 % (pojkar 20,9 % och flickor 10,9 %).

För gymnasiet satte vi upp ett mål på 20 % och nu ligger vi på 10,0 % för Lyceet (pojkar 10,3 % och flickor 9,7 %) och 14,6 % för yrkesgymnasiet (pojkar 19,1% och flickor 8,1 %).

 

Som vi snabbt kan se så finns de största utmaningarna, för att nå de uppställda målen, på Ålands Lyceum (både pojkar och flickor) och på Ålands Yrkesskola vad gäller flickor.

De åtgärder som rådet för idrott, motion och hälsa (RIMH) ska arbeta med för att nå de uppställda målen är bland annat de som räknas upp i rutan nedan.

Invånare i sex åländska kommuner folkomröstade om kommunstruktur

Totalt 2.723 eller 13,0 % av Ålands 21.144 röstberättigade gav sin syn på kommunfrågan. Detta kunde man göra i 6 av de 16 kommunerna.

64,3 % var för att behålla kommunstrukturen som den är idag. Sund var den enda kommunen där flera vill se en förändring.

26,9 % av de som röstade om kommunstrukturen är för en förändring medan 8,7 % inte hade nån åsikt i frågan. Noteras kan också att röstnings-% i presidentvalet var 65,3 % medan röstnings-% i kommunfrågan var 59,4 %. 275 personer avstod därmed helt från att rösta i kommunstrukturfrågan fast de röstade på presidenten. Troligtvis har dessa personer förhandsröstat och inte åkt till vallokalen på söndag bara för att rösta i kommunfrågan.

Kommunfrågan hade en tydlig effekt på valdeltagandet i presidentvalet i dessa kommuner. Exv Vårdös valdeltagande ökade från 60,1 % till 72,8 % och Saltviks från 48,8 % till 61,7 %.

Nästan 100.000 personer besökte våra museer år 2017

2017 blev ett rekordår vad gäller besökare på Ålands museums/ kulturbyråns museer och bemannade sevärdheter. Nästan 100.000 personer besökte dem under året. Om vi är exakta så var det 97.058 personer. År 2018 är målsättningen minst 100.000 besökare totalt.

Ålands museum/ Ålands konstmuseum, som i dag heter Ålands kulturhistoriska- och konsthistoriska museum hade öppet första hela året efter renoveringen, vilket också syns i besöksstatistiken och gör att uppgången av besökare är totalt +26 %.

Kastelholms slott hade ett rekordår som också Vita Björn och Eckerö Post- & Tullhus. Under detta år ska vi uppdatera bl.a. skyltningen på slottet för att göra det ännu mera attraktivt och informativt.

Skärmavbild 2018-01-26 kl. 18.16.27

Som framgår av grafen nedan så var Kastelholms slott det populäraste besöksmålet 2017 och har också varit det varje år mellan 2012-2017.

Museibesök_2017

Besöksstatistik_2012_2017_museer

 

100 år av självständighet – grattis Finland

Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag för 100 år sedan den 6 december 1917. I den förklarades Finland vara en självständig nationalstat, Republiken Finland. Tidigare hade Finland lytt under rysk överhöghet som Storfurstendömet Finland.

Under de 100 år som gått har landet Finland och landskapet Åland byggts upp från ett fattigt jordbruksland till en modern välfärdsstat och ett modernt självstyrande landskap.

Under Andra världskriget stred Finland två gånger mot Sovjetunionen och var tvunget att avstå största delen av Karelen till rådsförbundet men bevarades som en självständig demokrati.

Många män och pappor stupade i kriget och kom aldrig hem igen. Tack till faffa och alla andra som kämpade för oss så att vi i dag får leva i ett tryggt demokratiskt välfärdssamhälle.1471210_735827409780361_1148446396_n

Jubileumsåret Finland 100 har gett oss en möjlighet att förstå det förflutna, uppleva året tillsammans och ge en riktning för vår framtida utveckling.

Nyckeln till vår framtid och våra framgångar ligger nämligen inte enbart i de kommande 100 åren utan också lika mycket i att förstå de förflutna 100 åren.

 

Alla ska kunna idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar

Alla ålänningar – såväl flickor/kvinnor som pojkar/män – kan tryggt och utan hinder idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalitet, känna social tillhörighet och ha en aktiv och meningsfull fritid.

Det är visionen för det nya programmet för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid som antagits av landskapsregeringen.  Hela programmet och en film som presenterar hela programmet finns på www.idrottspolitik.ax.

Idrottens och motionens potential att mångsidigt främja glädje och meningsfull fritid för alla, och en god hälsa och social tillhörighet kan knappast överskattas.

Det krävs dock fortlöpande insatser för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Bland annat behövs en kontinuerlig tillgång till kompetenta tränare och ledare och ett finansieringssystem som skapar förutsättningar för ett mångsidigt idrottande med många valmöjligheter för alla utifrån egna förutsättningar.

En annan viktig förutsättning för att visionen ovan ska vara möjlig att förverkliga är att landskapet, kommunerna och idrottsorganisationerna samverkar och samarbetar med varandra och med andra instanser.

De fyra tyngdpunktsområdet som speciellt lyfts i programmet är 1. Barn- och ungdomsidrott, 2. Skolan i rörelse, 3. Senioridrott- och motion och 4. Tillgänglighet.

Landskapsregeringens budget för 2018 budgeteras som bäst i Ålands lagting

Landskapets budget för år 2018 debatteras som bäst i Ålands lagting. Mina ansvarsområden som minister är utbildning, kultur, ungdomar, idrott och it. Nedan mitt anförande under dagens debatt.

Utbildning
Utbildning är en förutsättning för ett livskraftigt, hållbart och konkurrenskraftigt åländskt samhälle. En god och likvärdig utbildning är en av grundstenarna i vårt åländska välfärdssamhälle.

För barn och ungdomar ger utbildning de kunskaper och färdigheter de behöver för ett självständigt liv och för de krav och utmaningar det framtida samhället ställer på dem. Därför reviderar och moderniserar vi exempelvis grundskolelagen och parallellt med den reviderar vi läroplanen för att ge dem de bästa förutsättningarna till det.

Ålands gymnasium i allmänhet och Ålands yrkesgymnasium i synnerhet utgör våra centrala resurser som kvalitetssäkrare på den åländska arbetskraftsmarknaden medan Ålands lyceums roll är att ge studeranden konkurrenskraftiga redskap för fortsatta studier vid Högskola på Åland och universitet och högskolor på annan ort.

Därför är det av största vikt att Ålands gymnasium också i fortsättningen ges de ekonomiska resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla ett utbildningsutbud som ska svara mot den framtida arbetsmarknadens mångfasetterade behov på Åland och ge redskap för fortsatta studier.

Vuxnas behov av fortbildning och omskolning är också viktig för kompetensförsörjningen, för deras möjligheter till ett livslångt lärande och för att arbetsmarknaden ska fungera väl.

Ett exempel på en kraftåtgärd vi gör här är att starta ett treårigt behörighetsgivande barnträdgårdslärarutbildning på kandidatnivå på HÅ som till fullo motsvarar den utbildning som erbjuds i Sverige och Finland. Detta gör vi för att vi tar ansvar för vår egen kompetensutveckling och kompetensförhöjning.

Vad beträffar Högskolan på Åland så ska den fungera som motor för Åland, dess näringsliv och offentliga sektor. För att motorn ska fungera optimalt kommer Högskolan på Åland att framöver ges en allt mera autonom ställning.

Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland. Utbildningsutbudet ska fortsättningsvis motsvara behovet i samhället och Högskolan ska utveckla samarbete med relevanta universitet och yrkeshögskolor i närområdet samt med det åländska näringslivet. Högskolan har också en viktig funktion i att tillgodose självstyrelsens kompetensbehov.

Kultur
Nyckeln till vår framtid ligger inte enbart i det kommande utan också lika mycket i vårt förflutna.

Bomarsundsområdet med sina fästningsruiner utgör vid sidan om Kastelholms slott ett av Ålands självstyrelsepolitiskt mest betydelsefulla och populäraste besöksmål med tiotusentals besökare under högsäsong.

Ett gediget arbete, som även engagerat ideella organisationer, har gjorts genom åren för att utveckla området. Och vi vet alla att områdets infrastruktur är i behov av en omfattande uppgradering för att svara mot moderna krav på teknik och tillgänglighet.

Därför byggs under år 2018 en trådlös anslutningsmöjlighet till internet (WiFi) på området och projektet ”Det digitala Bomarsund” lanseras till sommaren 2018 där besökare med hjälp av digital teknik kan ta del av områdets historia på ett tillgängligt sätt.

Under år 2018 ska också arbetet med en helhetsplan för hela Bomarsundsområdet påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av Bomarsundsområdet som besöksmål.

Målsättningen är att ett uppgraderat Bomarsundsområde med ett besökscentrum som vår gåva till ett 100-årigt Åland år 2022.

Ungdomar
Ungdomspolitiken är och ska vara ett tvärsektoriellt område och ska ses som en integrerad del i samtliga andra politikområden. Skolan är ett viktigt forum där vi når de flesta ungdomar, men för att nå alla, oberoende av språklig och kulturell bakgrund, är det viktigt att hitta andra kanaler. Idrott och kultur är viktiga områden för att stöda och främja en aktiv och meningsfull fritid för våra åländska ungdomar.

För att nå alla ungdomar så har Landskapsregeringen särskilt uppmärksammat unga vuxna kvinnor och män som av olika skäl inte finns inom arbetslivet eller studerar. Under år 2017 etablerades ungdomshuset Boost som drivs av föreningen Ung Resurs och vars syfte är att samla och inspirera unga vuxna i behov av stöd för att undvika att dessa marginaliseras. Satsningen på ungdomshuset Boost och dess viktiga verksamhet prioriteras högt och finansieringen ökas.

Idrott
Idrotten är det bästa verktyget för integration och förenar våra nordiska länder och folk. Därför vill jag i egenskap av idrottsminister gratulera Sverige, Danmark och Island till platsen i VM-slutspelet 2018 i Ryssland! Aldrig i historien har tre nordiska lag deltagit i ett och samma VM-slutspel!

Idrotten på Åland är en folkrörelse med cirka 14 000 utövare på olika nivåer. Liksom inom alla andra samhällssektorer ska även idrottspolitiken betona jämställdhet, hållbar utveckling, regional rättvisa och integration. Även inkludering och öppenhet för nya idéer och aktiviteter är prioriterade.

Landskapsregeringen har nyligen antagit ett Program för idrott, motion, hälsa och en meningsfull fritid med målsättningar och konkreta åtgärder. Syftet med programmet är att beskriva landskapsregeringens politik på idrotts-, motions- och hälsoområdet, samt de åtgärder som landskapsregeringen planerar att vidta under perioden 2018–2022 för att långsiktigt främja idrotts- och motionsaktiviteterna i landskapet.

Programmet betonar särskilt pojkars och flickors fysiska aktivitet och hälsa samt möjligheter för alla barn och ungdomar att delta i idrott och motion utifrån sina egna förutsättningar.

Själva programmet beskriver ett antal målsättningar och åtgärder som ska öka välmående, förbättrad hälsa och en meningsfull fritid bland alla ålänningar oberoende ålder. De föreslagna åtgärderna ska följas upp med hjälp av ett antal indikatorer och nyckeltal.

Programmet och de planerade tvärsektoriella åtgärderna som ingår i programmet är tänkta att komplettera Ålands Idrotts åtgärder för främjande av det organiserade idrottslivet.

Ett exempel på en åtgärd som ska vidareutvecklas och satsas på är en eftisverksamhet som innefattar både idrott, motion och kulturella aktiviteter. Denna satsning görs i samverkan med Ålands idrott, Ålands kulturdelegation och de åländska grundskolorna.

Programmet för motion, hälsa och en meningsfull fritid ska förverkligas av ett nytt råd och i nära samverkan med bl.a. Ålands Idrott, kommunerna och tredje sektorn där de fyra tyngpunktområdena är barn- och ungdomsidrott, en skola i rörelse, seniorerna och tillgänglighet. Programperioden är 2018–2022.

IT
Som vi alla märkt så går mot ett allt mera digitaliserat värld där vi på Åland måste vara med på tåget för att fortsättningsvis vara ett attraktivt samhälle att leva, arbeta och bo på.

Därför behöver vi åtgärder och aktiviteter i syfte att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området. Den vägen kan vi skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för våra medborgare och där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.

Digitaliseringskommissionen, som landskapsregeringen tillsatt, kommer därför inom en mycket kort framtid att lansera ett digitalt verktyg för att snabba på digitaliseringsprocessen i landskapet.

Alla ålänningar kommer att kunna vara delaktiga i denna process och vara med på resan och föra Åland mot ett modernare digitalt samhälle.

 

 

 

Utbildningsnivån på Åland är hög

Enligt Statistikcentralen i Finland skulle Åland vara den del av landet som skulle ha den lägsta andelen utbildade personer med högre högskole-examen, dvs 23 % av befolkningen. Detta stämmer inte och den statistik som presenterats av Statistikcentralen är inte relevant för Ålands del.

Statistiken bygger nämligen på examensregistret i Finland där examen avlagt i Finland finns med men inte examen avlagda i utlandet.

Det betyder att alla examen som avlagts i utlandet faller bort ur statistiken. På Åland har vi ingen utbildning högre högskole- eller universitetsnivå. Alla våra studerande avlägger sin högre högskole-examen utanför Åland. I dagsläget har vi ca 1500 studerande per år som studerar utomlands. 70 % av dessa studerar i Sverige, 25 % i Finland och 5 % i övriga länder.

Statistik som dock stämmer är att 63,1 % av alla ålänningar har en utbildning på gymnasienivå (andra stadiet), dvs Ålands lyceum och Åland yrkesgymnasium och procentandelen är stigande. I Finland är denna siffra 56,4 %. Hela 77,4 % av åländska ungdomarna i åldern 20-24 har utbildad sig på denna nivå.