Mitt anförande på Idrottstoppmöte i Svalbard 25 april 2017

Nedan mitt och Ålands anförande på idrottstoppmötet i Svalbard 25.42017:

Ämnet idag – Gott ledarskap – var är vi och var ska vi?

Med en befolkning på ca 30 000 skulle jag säga att de generella förutsättningarna för den åländska idrotten är goda. Idrott och motion har en viktig roll i vårt samhälle inte minst med tanke på vår hälsa och välmående.

Vi har ca 70 åländska idrottsföreningar och – organisationer med uppemot 14 000 medlemmar som erbjuder mångsida möjligheter till breddidrotts- och motionsaktiviteter.

Även inom elitidrotten har Åland hävdat sig väl, både nationellt och internationellt i ett flertal grenar. Vår idrottsprofil som är här idag, Stina Lindell, vann EM-brons i klassisk styrkelyft 2017 och i sommar representerar exv IFK Mariehamns herrlag Finland i Champions League kvalet i fotboll. För några år sedan spelade vårt damlag Åland United också matcher i Champions League-kvalet. 

Vad gäller anläggningar för idrottsutövande så har vi en rätt god infrastuktur och anläggningarna är relativt utspridda regionalt över hela Åland. Under en lång period har också möjligheterna till ekonomiskt stöd till idrotten varit goda på Åland.

En av förutsättningarna för gott ledarskap och en god organisation inom idrottens område är förstås att vi har det väl ordnat mellan regeringen, kommunerna och tredje sektorn. Korta beslutsvägar, tydliga uppdrag, klara roller och styrdokument är A och O i detta sammanhang.

Ansvaret för ordnade av själva idrottsverksamheten vilar generellt på de enskilda föreningarna och organisationerna. Ålands idrott, vårt idrottsförbund, är paraplyorganisation för den organiserade idrotten och motionsverksamheten i landskapet.

Ålands Idrott är de som fördelar och betalar ut understöd till sina medlemsorganisationer. Det innebär också ansvar för särskilda satsningar på exempelvis jämställdhet, tillgänglighet och utbildning av tränare och ledare.

Vison för en jämställd idrott och kvinnligt ledarskap inom idrotten

Det känns självklart år 2017 att Åland och alla andra nordiska länder ska vara öppna och inkluderande samhällen där alla garanteras en likvärdig behandling.

Denna tanke ska givetvis även prägla idrotten oberoende om det handlar om motionsidrott eller elitidrott. Med beaktande av detta avser vi på Åland att arbeta för förverkligandet av följande vision för en hållbar idrott genom ett idrottspolitiskt program:

– att alla ålänningar- såväl flickor/kvinnor som pojkar/män- kan tryggt och utan hinder idrotta utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalité, känna social tillhörighet och ha en meningsfull fritid.

I utkastet till det nya idrottspolitiska programmet nämner vi i nuläget inte särskilda satsningar på kvinnligt ledarskap. Men, för att ett hållbart och utvecklingsbart idrottsliv ska vara möjligt, där ALLA känner delaktighet och trivs, krävs förstås fortgående åtgärder.

Ja, här kanske vi måste tänka till ytterligare en gång till innan vi antar det nya programmet.

Kvinnliga idrottsutövare och kvinnligt ledarskap.

Denna fråga är viktig och bör lyftas upp tydligare – vi gör framsteg men frågan är om det går för långsamt. Situationen inom idrotten hänger mycket ihop med inställningen till genusfrågorna i samhället i stort.

Kanske det behövs en dos positiv särbehandling där flickornas/kvinnornas ledarskapsutbildning måste få större plats?

Är det som egentligen borde vara självklart inte självklart för oss?

Vårt eget idrottsförbund på Åland har en styrelse som idag består av 50 % kvinnor och 50 % män. Det är självklart.

Vårt idrottsförbund uppmanar sina medlemsorganisationer att försöka rekrytera flera kvinnliga ledare. En av åtgärderna inom det idrottspolitiska programmet är särskilda satsningar på ledar- och tränarutbilningar för barn- och unga. Utbildningen ska inkludera frågor om jämställdhet, demokrati och interkulturellt bemötande samt barn med särskilda behov och funktionshindrade.

Men hur ser då den faktiska situationen ut idag hos oss? Fördelningen på Åland bland ledare o tränare är uppskattningsvis 30 % kvinnor och 70 % män. Vi ser en mycket idrottsgrenspecifik fördelning: inom de större bollsporterna finns nästan bara män som ledare, medan hästsport och gymnastik har nästan bara kvinnliga ledare.

Vi betonar särskilt insatserna i barn- och ungdomsidrotten. I det sammanhanget är det förstås relevant om och hur vi kan inspirera flickor omvänt pojkar att engagera sig inom flera idrottsgrenar.

Idrottsrörelsen måste ta de egna målen om jämställdhet på större allvar. En stegvis och framför allt realistisk strategi behövs för den åländska och nordiska idrotten. Men jag erkänner – någon klar strategi finnas inte i dagsläget. Här måste vi bli ännu bättre.

Det som även nu dyker upp hos oss är att det inte direkt är avsaknaden av kvinnliga eller manliga ledare som är problemet utan problemet idag är många gånger föräldrarna.

Vi kan se det exv inom fotbollen där mycket få tjejer eller killar idag vill bli fotbollsdomare på grund av att vissa föräldrarna uppför sig hotfullt och respektlöst mot unga domare.

Många unga domare dömer oftast tre matcher på en och samma gång på grund av respektlösa föräldrar – sin första, sin enda och sin sista match.

På bilden Jan Åge Fjortoft, tidigare norsk landslagsman i fotboll och idag ledare av det norska strategiutvecklingen för idrott.

Ska vi lyckas med att rekrytera flera unga tjejer och killar att bli ledare (så som tränare eller domare) så måste också föräldrarnas attityd förändras till det bättre.

Vi vuxna ska vara förebilder men brister många gånger i vårt beteende. På Åland diskuterar vi detta och på vilket sätt vi kan ha olika typer av föräldrautbildning. För många gånger är det föräldrarna som behöver skolas – inte alltid tränarna och spelarna.

Kvinnliga idrottsutövare och kvinnligt ledarskap – Har jag svaret på de här frågorna gällande kvinnligt ledarskap?

Nej, tyvärr inte, men vi kanske ska börja med att ställa frågan- vill du bli ledare eller tränare?

Doping

Vi förknippar ofta doping med läkemedel, som är ett stort problem idag. Men jag vågar påstå att ett stort problem idag är också den ekonomiska dopingen – ett ämne som vi kanske borde prata mer om. Här pratar vi inte längre alla gånger om lika villkor mera och framför allt inte mellan kvinnliga och manliga idrotter.

Idrotten är idag en mångkulturell miljö, en arena, ett fält, där kunskap, färdighet och värderingar uttrycks, överförs och konkretiseras av spelare, ledare och domare.

Idrott är idag också en omfattande och betydande del av vår kultur och med den ökade ekonomiska betydelsen idrotten fått i de flesta samhällen påverkas aktörerna på denna arena både medvetet och omedvetet i sitt sätt att handla.

De ökade ekonomiska intressen gör det därför allt viktigare att det idrottsliga perspektivet fungerar, dvs. att vi alla följer regler, visar hänsyn och respekt och att vi tänker fair play.

Blickar framåt

Det är viktigt att vi lyfter frågor kring en jämställd idrott och kvinnligt ledarskap här på Svalbard idag. Men som vi alla vet så räcker det förstås inte att vi som politiker står här och pratar om det.

Jag tycker och föreslår att de nordiska ministrarna gör en gemensam sak och beställer ett antal seminarier/ konferenser på just det här området.

Vi vet att det finns ett stort antal goda erfarenheter runt omkring i våra nordiska länder om just ledarskap och speciellt kvinnligt ledarskap som kunde fungera inspirerande för andra.

Åland vill definitivt vara värd för ett sådant möte.

 

 

Rederiaktiebolagets Gustaf Eriksons arkiv upptaget på UNESCO:s nationella lista

Världsminnen är värdefulla objekt inom vårt skriftliga kulturarv.  Därför upprätthåller Unesco ett Världsminnesprogram/ Memory of the World med målet att säkra det skriftliga kulturarvet.

FullSizeRender[4]Ålands landskapsregering mottog en fantastisk utmärkelse i tisdags den 18.4. på Riksarkivet i Helsingfors genom att Rediaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv upptogs till det nationella registret över världsminnen inom Unescos Världsminnesprogram.

Av de sex arkiv/bibliotek som mottog denna utmärkelse var det endast (!) Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv som ansågs så betydelsefullt att Riksarkivet rekommenderade att landskapsregeringen skulle efter detta delmål jobba vidare för att nå samma position på UNESCO:s internationella listan.
En fantastisk framgång vilket också ger oss goda skäl att arbeta vidare med att digitalisera hela detta arkiv för att alla ska kunna ta del av det på ett lättillgängligt sätt.

Här en kort summering över Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv 1913-1947 

Gustaf Erikson var på sin tid Ålands, Finlands och världens största enskilda segelfartygsredare. Hans arkiv återger en verksamhet som var världsomspännande och unik. En samtida finländsk löpare, Paavo Nurmi, sades ha sprungit Finland in på världskartan. Gustaf Eriksons betydelse vad gäller spridandet av kunskap om den nya republiken Finland och dess självstyrda landskap Åland kan ej underskattas. Åland och Finland skulle ”springas in”, noteras och uppmärksammas på såväl kartor som sjökort i främmande länder och på kontinenter i den sydliga hemisfären genom de affärer och den omfattande rederiverksamhet som Gustaf Erikson bedrev globalt.

Gustaf Erikson kom från enkla förhållanden. Han gick fyra år i folkskola varefter han gick till sjöss som tioåring. Han var på sjön i närmare trettio år, med undantag för åren i navigationsskolorna i Mariehamn, Uleåborg och Vasa. Som tjugoåring hade Erikson avlagt understyrmansexamen och sju år senare var han sjökapten. Han återvände till Åland år 1913 där han bosatte sig i Mariehamn för att bedriva rederiverksamhet.
Under hans egentliga redarkarriär hann han äga 46 segelfartyg. Allt som allt ägde han 66 handelsfartyg åren 1913-47.

Rederiaktiebolagets arkiv består av det företagsarkiv som uppstod genom bildandet av rederiet år 1913 till dess att sjöfartsrådet Gustaf Erikson avled år 1947. 

För att i ekonomiskt hänseende skydda sin rederiverksamhet enligt gängse regler skapade Gustaf Erikson enskilda rederiaktiebolag för de flesta fartyg han ägde. I dessa aktiebolag var han den enda ägaren av aktiestocken. År 1936 ombildade Erikson sitt rederi till inte mindre än 25 olika aktiebolag för att minimera de ekonomiska riskerna förknippade både med ekonomiska konjunkturer och med haverier.

Av denna anledning har den sekundära proveniensprincipen nyttjats vid ordnandet av arkivet d.v.s. den sista organisationsformen utgör namnet på arkivet. Förfaringssättet kan också förklaras genom att det var en ren teknikalitet att Erikson skapat dessa 25 aktiebolag. Han hade sin styrande hand över all verksamhet som bedrevs på samtliga fartyg, vilket arkivet i fråga på ett fördömligt sätt återger.

Gustaf Eriksons fartyg seglade på världshaven ännu under 1920-, 1930- och 1940-talen, då ång- och motorfartygen redan tagit över merparten av oceanfarten. Med Eriksons bortgång efter andra världskriget försvann också segelsfartygen i praktiken helt från oceantrafiken.

En del av arkivet har tillfallit Ålands sjöfartsmuseum. En del ägs av Mariehamns Rederi Aktiebolag. Depositionsavtal har tecknats mellan Ålands Sjöfartsmuseum och Ålands landskapsarkiv den 23.1.1985

Bostadsstöd åt alla studerande på Åland

De ändringar riksdagen antog den 21 december 2016 vad gäller lagen om allmänt bostadsbidrag (RSv 237/2016rd) och lagen om studiestöd (RSv 238/2016), innebar att de fastländska studerade överfördes från systemet med bostadstillägg till studiestödet till systemet med allmänt bostadsbidrag. Lagändringen från december innebar att de fastländska studerandena inte längre kunde få bostadstillägg på Åland.

Detta i sin tur skulle automatiskt leda till att studier på Åland och på framför allt på Högskolan på Åland (HÅ) i framtiden skulle tappa helt i attraktionskraft. För vem skulle studera på Åland om man inte ens skulle ha rätt till bostadsstöd som alla andra?

Landskapsregeringen framförde problematiken kring frågan till riksdagens kulturutskott i sitt utlåtande redan den 28.11. under riksdagens behandling av frågan.

Landskapsregeringen skrev då ett färdigt förslag till ändring av lagförslaget så av den föreslagna nya lydelsen av 14 § i studiestödslagen i riket skulle jämställa de fastländska studerandena på Åland med de som studerar utomlands. Då skulle en studerande från fastlandet, som studerar på Åland, ha rätt till bostadstillägg till studiestödet.

Vad vi bad om, för att korrigera det uppenbara misstaget, var att kulturutskottet skulle lägga till fyra ord eller i landskapet Åland i lagförslaget. Riksdagen beaktade inte landskapsregeringens synpunkter utan antog lagen den 21.12.2016.

Men nu verkar undervisningsministeriet ha vaknat och förstått problematiken och misstaget. Vi har idag fått en lagproposition där undervisningsministeriet föreslår att § 14 i rikets studiestödslag ändras exakt så som vi föreslog redan i november. Lagen ska träda i kraft den 1.8.2017.
skarmavbild-2017-03-06-kl-13-27-40Så nu kommer alla fastländska studeranden som kommer till Åland för att studera att behandlas lika som alla andra i landet och också vara berättigade till bostadsstöd.

Så hjärtligt välkomna all att studera på Åland!

 

 

 

 

Ska Åland vara det enda stället i världen där fastländska studerande inte ska ha rätt till bostadstillägg?

De ändringar riksdagen antog den 21 december 2016 gällande lagen om allmänt bostadsbidrag (RSv 237/2016rd) och lagen om studiestöd (RSv 238/2016), innebär att de fastländska studerade överförs från systemet med bostadstillägg till studiestödet till systemet med allmänt bostadsbidrag. 

Ändringarna medför problem vad gäller ungdomar som kommer från riket till Åland för att studera, för det innebär att de inte längre kan få bostadstillägg. Åland blir med denna ändring det enda stället i världen där studerande från fastlandet inte är berättigade till bostadstillägg under sin studietid. Är det så beslutsfattarna i riket tänkt ha det för sina studerande? Har personligen mycket svårt att tro det.

Landskapet har lagstiftningsbehörighet inom båda områdena och har utövat den genom landskapslagen om studiestöd (2006:21) och landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag (2015:4).

Landskapet har beslutat att inte genomföra den reform som gjorts i riket utan behåller systemet med bostadstillägg till studiestödet för de åländska studerandena, för att inte försämra de studiesociala förmånerna för dem.

Konsekvensen av att Åland inte genomför samma reform kring bostadsbidraget, så att de studerande överförs till systemet med allmänt bostadsbidrag, som riket gjort är att personer från riket som studerar på Åland faller utanför båda systemen och inte har rätt till vare sig bostadstillägg till studiestödet eller allmänt bostadsbidrag.

Det innebär att en person från riket som väljer att studera på Åland försätts i en sämre situation än en person som väljer att studera på andra orter i Finland eller var som helst utomlands.

Landskapsregeringen har framfört problematiken kring frågan till riksdagens kulturutskott (utlåtande 28.11.) under riksdagens behandling av frågan.

Utlåtande från Ålands landskaspregering till kulturutskottet 28.11.2016

Landskapsregeringen framförde även förslaget att göra en ändring av den föreslagna nya lydelsen av 14 § i studiestödslagen i riket så att den som studerar på Åland skulle jämställas med den som studerar utomlands. Då skulle en studerande från riket som studerar på Åland ha rätt till bostadstillägg till studiestödet.

Vad vi bad om, för att korrigera det uppenbara misstaget, var att kulturutskottet skulle lägga till fyra ord ”eller i landskapet Åland”. Riksdagen beaktade inte landskapsregeringens synpunkter så nu är de fastländska studerandena i en sådan situation att de inte är berättigade till bostadsstillägg från den 1.8.2016 om de ska studera på Åland.
skarmavbild-2017-01-04-kl-08-59-54

Jag hoppas och utgår ifrån att detta misstag rättas till för de fastländska studerandena snarast möjligt. Den situation som nu kan uppkomma för ungdomar från riket som ska studera/ studerar på Åland är inte önskvärd för någon part.

För inte är det väl meningen att Åland ska vara det enda stället i världen där fastländska studerande inte ska ha rätt till bostadstillägg?

 

 

IT i skolan- ett prioriterat område

Hur använder framgångsrika lärare digital teknik förr att fördjupa elevers kunskap?

Hur får kloka och intresserade lärare datorer, surfplattor och smart-telefoner att fungera i klassrummet och med elevers lärande?

Utvecklandet av undervisningsmetoder med hjälp av modern teknologi är ett prioriterat utvecklingsområde för Ålands landskapsregering.

Därför har vi, som inspirationskälla i planeringen av undervisningen, köpt boken ”Vi får det att funka!” som vi skickar ut till alla våra grundskolor och till Ålands Gymnasium.

Boken beskriver hur digital teknik kan användas framgångsrikt i undervisnings-situationer. Den innehåller många värdefulla tips och tankar från 14 erfarna lärare om hur de arbetar med sina elever på olika stadier.

Jag hoppas att boken kan ge några tips om hur små enkla medel med hjälp av modern digital teknik kan motivera och öka lärandet hos våra elever. fullsizerender

 

 

 

IFK gjorde det omöjliga möjligt!

Lovorden till och om IFK Mariehamn kommer inte att sluta på ett bra tag. Och det ska de inte heller göra. Deras prestation är av den kalibern att den är svårt att ens förstå!

IFK Mariehamn har nu placerat sig själv som klubb på den europeiska fotbollskartan. Nästa sommar kommer det att spelas Champions League kval på WHA och spelarna kommer att marschera in till den officiella Champions League hymnen.

Om inte förr, så då, kommer spelarna och alla andra att förstå vilken bragd IFK utfört!

Det som IFK Mariehamn har gjort för Åland går inte ens att mäta i pengar och söndagen den 23 oktober 2016 kommer för alltid att gå till historien som den största dagen i åländsk fotbollshistoria. Namnet IFK Mariehamn kommer för evigt att finnas i historieböckerna över lag som vunnit den finländska mästerskapet i fotboll, som första gången avgjordes 1908.

img_6553

IFK Mariehamns fotbollsresa i vårt lands högsta serie har så här långt hållit på i tolv år. Resan finns illustrerad nedan. Att IFK vinner guld eller tar medalj i framtiden tror jag inte kommer att vara ett undantag utan mera en regel!skarmavbild-2016-10-24-kl-15-33-27

Grattis IFK Mariehamn ännu en gång!
 
fullsizeoutput_108c

Matchfixing igen i finländsk fotboll

”We cannot and will not allow our game to be contaminated by criminals who have nothing but financial gain in mind” – Gianni Infantino.

Enligt de flesta av oss så finns det bara ett sätt att vinna en fotbollsmatch på och det är genom att göra ett mål mera än motståndaren. Det här kan vi diagnostisera som fotbollens ”fair play”.

match-fixingMen det finns personer som anser att matcher kan vinnas också bara med pengar. Vi pratar då om matchfixing eller på svenska om uppgjorda matcher, där spelare och domare mutas för att få ett önskat slutresultat.

Nu har det hänt igen och denna gång i div 2 mellan FC Atlantis och vårt åländska lag FC Åland.

https://svenska.yle.fi/artikel/2016/09/29/misstankta-fifflarna-byttes-ut-samtidigt-de-spelade-daligt

Ingen skugga ska i denna match falla över FC Åland som vann matchen med 2-0 utan vetskap om att matchen med stor sannolikhet var fixad.

Uppgjorda matcher har under senare år blivit ett stort hot mot idrotten och fotbollen. Ingen tvivlar på att matchfixning har potential att skada idrottens kulturella och kommersiella värden. Pengarna inom fotbollen är just nu det största problemet inom denna sport och fotbollens integritet undermineras av dessa ”match-fixar”-typer.crime_fotball_ground

För vem av oss vill gå och se på en fotbollsmatch om vi redan i bilen till stadion vet att matchen kommer att sluta 3-1 till hemmalaget och att alla mål kommer att göras på straffsparkar?

Ingen.

Skördefesten 2016 – ett fantastiskt arrangemang rakt igenom!

Alla utomhusarrangemang är mer eller mindre beroende av väder och vind. Så också Skördefesten.

I år var vädrets makter verkligen på arrangörernas sida. Bara idel solsken, glada människor, inga gummistövlar på fötterna och inga leriga åkrar med fastkörda bilar. Ett fantastiskt arrangemang rakt i igenom!img_6332

Jag fick äran i egenskap av kulturminister inviga Skördefesten 2016 vid Puttes sågkvarn i Lumparby. Här är talet i sin helhet:

Åland är alltid vackert, från vinterns tuschtecknade klippor och hav till vårens spirande grönska och sommarens soldränkta glitter.

Men hösten, hösten erbjuder inte bara skönhet, även om det mättade rostbruna, gula och röda är fantastiskt. Det bjuder på mat.

Aldrig känner man som i skördetider att Åland faktiskt är en god plats att leva på, och att vi med alla sinnen kan uppleva det. Vi kan dofta, smaka, känna och höra att vi har ett jordbruk, ett fiske och en landsbygd som ger oss i så rika mått av bönor och spenat, av äpplen, av griskött, av must och saft och potatis.

Skördefesten är en fantastisk avslutning på sommaren, en punkt då vi på något sätt kan se att vi kommer att överleva vintern, då vi fortfarande känner sommarens värme i skinnet, och då vi kan glädjas över, helt simpelt, att det är så roligt att vara tillsammans med andra människor.

Det är väl det allt egentligen handlar om, om man sätter det där med turisterna, och försäljningen och parkeringsavgifterna åt sidan.

Det vi vill, och det som gör Skördefesten till ett sånt fint evenemang, är att det kombinerar två saker som på ett mänskligt plan är det viktigaste som finns – att vi får vara tillsammans med andra människor, och att vi får god mat och dryck.

Få saker ger en sådan tillfredsställelse.

Kanske man till och med kan se skördefesten som en sentida avläggare till gamla tiders firande av god skörd och avslutat arbete. Det är ju något människor firat i alla tider, i alla kulturer, inom alla religioner.

Jag vill önska er alla en god skördefest, er som far runt och smakar och doftar och känner, er som står och säljer och kokar och packar, och allra mest er som odlat, drivit upp, hållit djur, mjölkat och matat.

Utan er vore våra tallrikar fulla med influgna tomater, antibiotikastint kött, mat som både ekonomiskt, miljömässigt och kvalitetsmässigt är sämre än det vi erbjuds här i så rika mängder.

Ett stort tack för denna fantastiska fest. Härmed förklarar jag Skördefesten invigd. Låt er väl smaka.

img_6319